Om en arvinge och dödsbodelägare avlider och dör innan dödsboet efter den första avlidna dör. Vem ärver hur och vad då?

Hej,

Fråga:

A. Vad händer med ett arv om en av två dödsbodelägare dör innan arvsskiftet är genomfört?

B. Blir då den avlidne dödsbodelägarens kommande dödsbo arvsberättigad?

Övriga fakta:

Bouppteckning är klar och godkänd av skatteverket. Kapitalisering pågår, dvs all fast egendom/fastigheter omvandlas till pengar i dödsboet.

Vänligen,

Eje

Hej Eje

Svaret på dina frågor är:

A. Man genomför arvskiftet och delar som om den avlidne personen skulle ha levat.

B. De blir den avlidne dödsbodelsägarens arvingar som träder in i dennes ställe i de första dödsboet, och även äver dennes andel där av de första dödsboets tillgångar.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Har en uthyrare rätt att ta ut en bokningsavgift innan man skrivit på ett hyresavtal och hyreskontraktet för en lokal?

Hej!

Vi planerade att hyra en lokal i mitten av nästa år för en födelsedagsfest och har haft kontakt med ett företag som hyr ut sådana lokaler. Den 8e Juli skickade företaget en "orderbekräftelse/kontrakt" via mejl, där bad dom oss skriva under och mejla tillbaka om allt såg OK ut.

Vi var tvungna att kolla på alternativa lokaler eftersom hyran var ganska saftig, därför mejlade vi inte tillbaka fören idag och berättade att vi hittat en annan lokal som vi tänkt hyra istället och därför inte längre är intresserade. (Vi skrev alltså aldrig på kontraktet.)

I kontraktet står det "Bokningsavgift 1 : 3,000 kr, Betalas vid kontraktsskrivning, återbetalas ej.", och är den summan han nu vill att vi skall betala.

Vi menar att eftersom vi inte skrivit under något kontrakt skall vi inte väntas betala någon bokningsavgift.

/Sven & Malin

Hej Malin och Sven

Ni har helt rätt.

Mejlet som uthyraren skickat får man därmed se mer som ett offertförslag på vad de skulle kosta att hyra just denna lokalen av uthyraren.

Plus att så länge som ni inte har tecknat något hyreskontrakt om att ni skall hyra lokalen, så har inte uthyraren rätt att kräva någon avbokningsavgift. Detta eftersom de inte finns något tecknat avtal emellan er, och detta så länge som ni inte skrivit på något hyreskontrakt för lokalen.

Samt skriv på kravet: "Att härmed bestrider vi ert kravet i sin helhet" samt skicka tillbaka det till avsändaren. Så har ni gjort vad som krävs och förväntas av er enligt lagstiftningen angående felaktiga och oriktiga krav som man får. 

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur lämnar man ett aktiebolag och säger upp sig får ett styrelseuppdrag i ett bolag och en företags firma?

Hej.

Jag och maken har ett AB där han jobbar och jag har ett annat jobb men hjälper till med det jag kan och betala räkningar osv. Jag kan inte så mycket om det här, å känner att jag vill inte hålla på mer.

Men min make vill kämpa och försöka få det att funka. Men vi ligger efter så mycket och jag ser ingen ljusning, och vi har belånat oss fullt privat för att försöka hålla företaget i liv.

Jag känner att jag dras ner i något jag inte vill vara med på. Jag varken orkar eller har tid och kunskap för att hålla på med papperna.

Maken äger 51% o jag 50% jag blev med i företaget bara för att man måste minst vara 2 st , så att han kunde få ha ett företag.

Hur kan jag komma ur detta?

Mvh Ann-Catrine

Hej Ann-Catrine

Du kan sälja eller skänka bort din andel av aktierna som du äger till din make, så att han äger 100 % av bolaget.

Sen förmodar vi att du sitter även med i styrelsen i bolaget också. Å då säger du upp dig från ditt styrelseuppdrag till bolaget, samt skickar in en ändringsanmälan till http://www.bolagsverket.se på att du har lämnat dina styrelseuppdrag i bolaget.

När du har gjort detta så är du verken med i eller kan du styra något som har med bolaget att göra.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan jag få svenskt medborgarskap om jag har skulder sedan tidigare hos kronofogden?

Hej

Jag hade en skuld hos kronofogden. Min skull är nu helt betald i mars i år 2015. Kan jag blir svensk medborgare?


Hej

Din tidigare skuld till Kronofogden som nu är till fullo betald. Skall inte påverka din ansökan om att få svenskt medborgarskap när man gör bedömningen, ock så länge som du uppfyller nedanstående krav enligt Migrationsverket.

Kravet för att bli svensk medborgare är följande:
För att kunna bli svensk medborgare måste du ha bott en sammanhängande tid i Sverige, med tillstånd för bosättning (så kallad hemvisttid).

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Varför och hur kan ett barn till en förälder få ett avslag på sin visum och uppehållsansökan om att få stanna i Sverige?

Hej,

Jag är ledsen att störa er, men vi behöver desperat hjälp för att Migrationsverket har gett oss en komplett oförståelig och katastrofalt beslut.

Anledningen till våra frågor är.

Min fru 'Lusine' har fått två års uppehållstillstånd efter 2 år och 2 månaders väntan, men min frus dotter 'Sofi' nekades uppehållstillstånd enligt lagen om hushållsgemenskap även om vi har informerat Migrationsverket att min fru och Sofi inte har några nära släktingar i Armenien, och att min fru och Sofi's band är okrossbar efter allt det som dem har fått gått igenom tillsammans.

Först kriget i Armenien när min fru födde sin dotter, vilket innebar att de inte ens hade värme eller ljus, och då min frus makas bror dog. Sofi förlorade sin far som 10-åring, och sedan fick min fru och hennes dotter bo med min frus föräldrar, och som tyvärr också har gått bort efter en lång tids sjukdom. Eftersom min fru och Sofi hade vårdat dem hemma hela tiden, och eftersom det inte finns någon social hjälp i Armenien (bara om man har mycket med pengar), och sedan dess har min fru och hennes dotter bara haft varandra.

Min fru är en enda barnet, och min frus dotter är en enda barnet, och min fru har endast ett fåtal äldre släktingar i Armenien. Men Sofi har inga familjemedlemmar där. Och ovanpå det finns mycket strikta familjetraditioner för flickor i Armenien som innebär att flickor flytta inte hemifrån innan de är gifta.

Min fru är högutbildade och Sofi har tagit kandidatexamen i juridik vid universitet i Yerevan.

Plus att om Sverige kasta ut min frus dotter, så kommer hon att leve på gatan i Armenien utan möjlighet att försörja sig, och för att jag inte har möjlighet att betala för två hem.

Och därför är våra frågor.

Hur kan Migrationsverket besluta att Sofi inte faller under lagen om uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap, när hon är 100 % beroende av anknytningspersonen i Sverige som är hennes mor och jag, och förre det att de flyttade till Sverige var hon 100 % beroende av sin mor, och min fru och jag är de enda hon har i hela världen.

Vår historia kort.

Jag är 52 år min fru är 43 och dotter är 23 år nu. Jag var tvungen att flytta till Sverige, eftersom min fru (flickvän på den tiden) och hennes dotter nekades visum till Danmark. Ända sättet för dem att komma och träffa min far medan han levde var att vi gifte oss i början av 2013, och i juni samma år flyttade jag till Sverige, och strax efter kom min fru och dotter på ett turistvisum, så att de kunde få tid att lära min far, och detta innan det var för sent.

Tyvärr var jag tvungen att sjukskriva mig ett tag efter att vi hade flyttade till Sverige. Detta på grund av följderna efter en godkänd arbetsolycka i Danmark som hade försämrats. Detta innebar tyvärr att jag inte kunde få sjukutbetalning. Därför var jag tvungen att hyra en advokat i Danmark, och för att kunna köra arbetsskadefallet och detta eftersom det är en försäkringsskada, och det betyder att jag inte kan dokumentera eventuella inkomster inför Migrationsverket, och detta eftersom att jag var tvungen sjukskriva mig, och sedan dess har vi levt på den pension jag hade, och det min fru som är konstmålare kan hjälpa med till med (Gallerimoon.se är min frus hemsida).

Med vänlig hälsning
Fritz

Hej Fritz

Efter att har läst igenom ditt mejl och din fråga, och utan att ha tagit del av Migrationsverkets beslut ifråga.

Så är den ända förklaringen till att Migrationsverkets beslut. Att dem har helt och hållet utgått ifrån att din frus dotter är över 18 och därmed en egen myndig person. Plus att eftersom hon har studerat vid universitet i Armenien till jurist, så har hon därmed större och närmare anknytning och tillhörighet till Armenien än till Sverige, och detta enligt Migrationsverkets nu gjorda bedömning. De är därför som hon nu har fått ett avslag på sin visums- respektive uppehålls- ansökan, och om att få stanna och vistas i Sverige. 

Men ni fullständigt laglig rätt att överklaga Migrationsverkets beslut, och detta om ni anser att beslutet är avkunnat på helt felaktiga uppgifter och grunder ifråga.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur går bouppteckningen och arvskiftes -fördelning och -rätten till vid och av ett skogsbruk och en skogsfastighet efter den avlidne?

Hej!

Kan ni svara på nedanstående frågor?

Mvh

Sonja

Hej Sonja. Läs våra svar här nedan på dina frågorna i kursiv still.

Den som avlidit ägde en skogs/jordbruksfastighet.

Han har 2 döttrar och hade en sambo som INTE är barnens mor.

Han hade ”snickrat ihop” ett testamente där han uppgett att döttrarna skulle ärva och samäga fastigheten. Sambon skulle ärva allt lösöre och om det blev över pengar.

Det har funnits skilda uppfattningar angående vem som står för återbeskogning och om skogs/jordbruksredskap tillhör lösöre eller om de tillhör fastigheten.

Trots testamente är inte tolkningen solklar för berörda.

Som vi har förstått det efter dödsfallet ska skulder betalas ur dödsboet. Finns det behållning kvar efter detta ska det delas mellan arvingar / enligt eventuellt testamente som vi förstått det.

Den avlidne ägde en skogs/jordbruksfastighet. Slutavverkning hade genomförts men återbeskogning hade inte hunnit genomföras.

• Då är det väl så återbeskogningen är en skuld som dödsboet ska bekosta innan arvskiftet sker?
• Det är helt riktigt att dödsboet är skyldig att bekosta återbeskogningen innan ett eventuellt arvskifte kan komma tillstånd.
• Om någon part enligt testamente ärver skogsfastigheten, ingår då de maskinerna som behövs till brukning av skog och mark i ”skogsfastigheten” eller räknas det som ”lösöre”?
• Nej, här får man utgå ifrån att om en skogsfastigheten säljs, så ingår normalt sätt inte maskinerna utan dessa säljs oftast normalt sätt som lösöre på aktion.
• Om det är dödsboet som ska bekosta återbeskogningen, kan då en tilläggsbouppteckning göras, trots att det är cirka 5 år sedan dödsfallet?
• Ja, om inte de finns avsatta ekonomiska medel i bouppteckningen till en återbeskogning som regelverket förskriver, så skall de göras en ny tilläggs bouppteckning, och arvskiftet skall räknas och göras om.
• Den som ärvt lösöret kommer troligen inte att godkänna det ”frivilligt”. Blir det i så fall tingsrätten som ska kontaktas om arvingarna vill att bouppteckningen ska ändras?
• Helt rätt. Det är tingsrätten som handlägger tvister och avgör dessa frågor rörande både boupptecknings- och arvskiftes- frågor.
• Vad räknas ett skogsbrukskonto till i arvsmässigt. Är det lösöre och pengar, eller tillhör det skogsbruket?
• Skogskontot är knutet till skogsföretaget, och när skogsföretaget avvecklas skall skogskontot avvecklas, och därmed skall i förstahand pengarna från skogskonto bekosta skogsföretagets kostnader till exempel för återbeskogning. Blir det sedan pengar över från skogskontot, så skall dessa betraktas som lön och utbetalas till dödsboet, och därefter delas mellan arvingarna.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan man begära ett tilläggsyrkande avseende ansökan om konkurs i ett pågående tingsrätts mål vid en domstol?

Hej

Jag har stämt min förre detta man i tingsrätten, målet är pågående, jag har en förfallen fordran och han är i obestånd, och säger att han inte har några pengar varken nu eller senare.

Jag undrar om jag kan sätta honom i personlig konkurs genom att tilläggs yrka det i det pågående målet, eller måste jag skicka in en separat ansökan, eller kan man göra på båda sätten?

Mvh Marie

Hej Marie

De beror lite på vad för något som du har stämt din förre detta man på i de pågående målet.

Men du kan ju alltid skicka in ett tilläggsyrkande om att begära honom i konkurs. Sen är de upp till tingsrätten att ta ställning och bestämma om dem vill godkänna ditt tilläggsyrkande eller inte.

Får du avslag av tingsrätten på ditt tilläggsyrkande om konkurs i det pågående målet, så är det bara att du istället lämna in en separat konkurs ansökan mot din förre detta man.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Om en av delägarna i samfällighetsföreningen missbrukar sina rättigheter i en gemensamhetsanläggning, vad kan man då juridiskt göra åt detta?

Hej.

Vi har ett fritidshus som delar brunn med tre andra hushåll. En av grannarna har byggt en badtunna som han fyllt med brunnsvatten ett antal gånger med följden att vattnet sinat i brunnen. En annan granne har fått sin tvätt- och diskmaskin förstörd två gånger vilket badtunnegrannen inte velat ersätta.

Det som gör det hela ännu mer komplicerat är att stugan hyrs ut till folk som inte känner till det här med att brunnsvattnet inte räcker till att fylla tunnan med. Så vi är nervösa varje vecka när det kommer nya gäster för vi vet inte om vi kommer att ha vatten eller inte. Vi har påtalat detta för grannen som lovat att bättra sig men det händer ändå. Det finns servitut på brunnen och enligt det har han brutit mot iallafall tre punkter.

En annan sak är att han hänvisar sina gäster att gena över vår tomt genom att rita pilar på marken.

Vad kan man göra åt det hela?

Mvh Marie

Hej Marie

Om en av delägarna nu bryter mot 3 stycken av villkoren i avtalat mellan er som är delägare i den gemensamma samfällighetsföreningen och vattenanläggningen.

Innebär detta att samfällighetsföreningen har därmed rätt att säga upp avtalet med den av delägarna som inte väljer att efterfölja dem avtalade kontraktsvillkoren. Härmed har alltså denna delägaren förbrukat sin rätt att vara delägare i samfällighetsföreningen, och har härmed förlorat sina rättigheter till att få ta vatten från den gemensamma samfällighetsföreningens vattenanläggningen, och detta på grund av sitt missbruk av förstora vattenuttag enligt avtalet mellan er.

Samfälligheten har även rätt att begränsar själva vatten uttaget till var sin 4 del för varje enskild delägare, och som missbrukar avtalsvillkoren genom att göra förstora vatten uttag den gemensamma vattenanläggningen och brunnen.

Har någon delägaren i en gemensamhetsanläggning orsakat skada för dem övriga delägarna i samfällighetsföreningen. Är denna delägare skyldig att ersätta dem övriga delägarna i gemensamhetsanläggningen, och som har blivit drabbade och skadelidande på grund av sin vårdslöshet mot dem övriga delägarna i gemensamhetsanläggningen.

Att er grannen uppmanar hans gäster att gena över er tomt. Innebär att han uppmanar hans besökare till att begå ett brott angående olaga ofredande och intrång på annans egendom.

Angående detta rekommenderar vi er att ni markerar ut tomtgränsen genom typ ett staket eller liknade, och att ni sätter upp skyltar om att de är privat tomtmark. Så att besökarna hos er granne är informerade om detta, och därmed vet dem om att dem begår ett brott om olaga ofredande och intrång på annans egendom om dem väljer att genar över er tomt.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur begär man återvinning av egendom i ett pågående ärende och mål vid en domstol?

MIN FRÅGA

Har stämt en man i Sverige som nu bor i Norge. Han bodde i Sverige till januari 2014.

Jag har en dom på 100 000 kr. Han betalar inte och har inga pengar och blir försörjd av sin nuvarande sambo, säger han.

Jag ansökte om kvarstad i x antal objekt men fick avslag för han erbjöd mig aktier till motsvarande värde vilket tingsrätten tog beslut på men aktierna hade ett värde av 0 kr. Samtidigt överlät han sin lgh i x europeiskt land till sina barn (lgh var ett objekt jag vill få kvarstad på). Domen är verkställd i Sverige och Norge men vet inte om det finns några tillgångar då han överlåtit lägenheten som var tillgången. Överlåtelsen skedde (jag har dock inte sett någon handling) under pågående mål, är det ok?

Hur gör jag för att lgh ska återvinnas?

Jag har nu en pågående stämning, jag har ett skuldebrev från banken på 1 miljon kr där vi står för 50% av kapital och ränta per person men som han nekar till. Kan jag i denna stämning ansöka om återvinning av lägenheten?

Vilka är era tankar?

Mvh Irina

Hej Irina

Angående överlåtelsehandlingarna av lägenheten som du inte har sett, så är de en bevisfråga som tingsrätten skall ta ställning till när dem skall avgöra själva målet. Å påstår en part något i ett mål, är de upp till den parten i målet att inkomma med sin egen bevisning för sitt påstående.

Du skriver bara till domstolen och begär nu återvinning av lägenheten eftersom de inte fanns teckning för den säkerhet som motparten tidigare har ställt ut, och det går bra att du gör detta i de pågående målet.

Våra tankar är att eftersom det verkar vara väldigt många och krångliga turer, och de rör sig om stora belopp, samt de är flera länders olika juridik inblandat också vidare. Så rekommenderar vi dig att omgående ta kontakt med en advokat eller jurist, och som kan hjälpa dig med att driva ärendet, så du inte missar några viktiga detaljer.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Har ett dödsbo och dess delägare samt arvtagare rätt att kräva förtida återbetalning samt ändrade lånevillkor av ett utgivet penninglån och ekonomiskt lån?

Hej.

Kan ett dödsbo avkräva betalning på ett privat vänskapslån där lånevillkoret var "betalas tillbaka när låntagaren kan, ingen ränta eller tidsperspektiv" underskrivet av långivarens svärson som god man?

Denne svärson vill nu som ansvarig för dödsboet skriva en ny avbetalningsplan på 2000 per månad, och får ett inskrivet senaste slut datum men fortfarande utan ränta.

Är detta ok eller bör låntagaren opponera sig?

Tacksam för svar

Mvh Marianne

Hej Marianne

När någon dör och vid ett dödsfall skall man upprätta en bouppteckning inom 3 månader och göra en bodelning så snart som de är möjligt. Detta innebär att alla tillgångar och skulder som dödsboet har skall regleras fullt ut, och därmed betalas och krävas in för att dödsboet skall kunna avslutas snarast möjligt. Innan detta är gjort kan man inte avsluta dödsboet. Där av vill nu dödsbos förrättaren omförhandla lånet för att kunna avsluta dödsboet.

Vad man kan göra är att om någon av arvtagarna till dödsboet vill ta över lånet så kan man överlåta detta, och då räknar man av motsvarande vad lånet är, och detta emot vad den arvtagarens delen skulle bli av de som denne skulle få ut av sitt arv i bodelningen efter dödsboet.

Vill ingen dödsbos delägare och arvtagare ta över lånet. Så kan man alltså inte avsluta dödsboet förrän lånet är till fullo återbetalt fullt ut.

Som låntagare har man ingått ett låneavtal och lånekontrakt, och det är på dem villkoren som det gäller och som det stå i låneavtalet och lånekontraktet, och detta även om en av part sedermera avlider och går bort.

Detta innebär nu att låntagaren inte kan bli tvingad att återbetala lånet på andra än dem uppställda villkoren som står i själva låneavtalet eller lånekontraktet och som har upprättats mellan parterna.

Så svaret på din fråga är. Att låntagaren har rätt att opponeras sig och bestrida att förutsättningarna för själva lånet samt lånevillkor skall förändras.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vem har rätt att tar hand om barnen vid en skilsmässa och hur delar man upp umgängesrätten till barnen emellan föräldrarna?

Hejsan!

Vi är ett par som ska skilja oss och det är bara massa bråk för att jag har träffat en ny och att jag jobbar i Stockholm som Byggnads arbetare och ligger borta i veckorna. Det finns inga jobb för mig i Dalarna så att bli arbetslös är ju inget alternativ. Men hon bryr sig inte om det, och hon säger att det ska vara varannan vecka med barnen, och jag säger att det inte fungerar.

Hur gör jag/vi? Kan hon få rätt om hon driver detta vidare?

Jag vill inte bli arbetslös och hon bråkar och hotar att hon ska bara dra och skita i allt även barnen. Allt är mitt fel säger hon hela tiden. Hjälp hur gör jag?

Mvh Krister

Hej Krister

Familjetvister är juridiskt en civilrättslig angelägenhet, och de innebär att ni har rätt att fritt avtala vad ni vill mellan er, och om man inte kommer överens om en uppgörelse, så kan man gå till domstol och låta dem avgöra saken mellan parterna.

Eftersom det inte framgår av dit mejl till oss. Så förutsätter vi här i vårat svar att det rör sig om gemensamma barn och att ni båda två därmed är gemensamma vårdnadshavare för barnen.

När de gäller umgängesrätten till barnen är det första och vanligaste. Att föräldrarna själva kommer överens om och upprättaren ett avtal om hos vem och hur mycket barnen vara hos dem respektive förädlarna.

Kommer inte föräldrarna själva överens. Så kan man vända sig till socialförvaltningen och familjeenheten där och få hjälp med att nå en överenskommelse och få ett avtal tillstånd om umgängesrätten till barnen.

Lyckas man inte nå en överenskommelse på familjeenheten så sista utvägen att man tar det till domstol och låter med avgöra saken om vem och hur mycket umgänge barnen skall har med dem respektive föräldrarna.

När man avgör denna typ av domstolsärende rörande umgängesrätt till barn. Så tittar man på den samlade bedömningen. Om vem eller vilken av föräldrarna som har den bäst möjligheter att ge och se till så att barnet får en bra och trygg uppväxt.

Utgångspunkten i den här typen av mål och om föräldrarna är helt jämställda och har exakt samma förutsättningar att ta hand om barnen. Är att man skall döma så att umgängesrätten delas lika mellan föräldrarna och vårdnadshavarna.

I det här skedet rekommenderar dig att du först vända dig till Socialförvaltningen och familjeenheten, och detta för att se om ni kan komma fram till överenskommelse angående umgängesrätten till barnen mellan där.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Får min granne gå in på och vara på min tomt om min hund skäller, och vad måste och kan jag göra åt att min granne gör det?

Hej

Har en granne som klagar på våra hundar och bilar och hon står vid vårat staket och tittar in i våra fönster.

Våra hundar satt i sin lina ute på tomten, och som små hundar gör så skäller när dom ser nått.

Tanten har tidigare gått ner till våran bil uppfart och skriker åt våra hundar. Vilket nu resulterar i att taxen tar fart mot henne och knäppet på linan gick av. Hon säger nu att vi inte kan ha hundarna lösa, vi ber om ursäkt, för att linan gick sönder. Vi säger att: Du ser väl att han har koppel på sig. Hon säger då att vi måste väl köpa koppel osv.

Vid detta lag (efter ett år) har jag tröttnat på att hon stirrar på oss, och in i vårat hus osv. Så jag ber henne gå ut från våran tomt, och då säger hon att hunden har varit utanför våran tomt, och att hon inte står på våran tomt. Hon stod då 3 meter in på våran tomt och jag säger att hon ska backa.

Hundarna skäller ibland och är ibland själv hemma. Jag försöker att ta med dom så mycket jag kan.

Till råga på allt så har jag sett henne på andras tomter och terrasser också. Plus jag skulle bli galen om jag ser henne inne på min tomt igen.

Denise

Hej Denise

Du har ingen direkt fråga till oss i de som du har skrivit. Men vi antar att du vill ha svar på vad som gäller för dig som hundägare, och vad din granne har rätt att gör och inte göra.

För det första är de du som hundägare som har ansvaret för att dina hundar hålls under uppsikt av dig som ägare och inte uppträder störande för omgivningen. Var gränsen går för att skällande hundar skall anses vara störande. Är svår att svara på exakt. Men står en hund och skäller hela dagen och natten lång, och den börjar så fort något råkar prasslar i buskarna. Så anser man att det är ett störande skällande ljud, och om de är så högt att man hör det högt och tydligt flera hundra meter bort osv. Men det är miljökontoret i den kommunen där du bor som mäter, samt avgör om en skällande hund skall anses vara störande eller inte.

Eftersom du normalt sett har dina hundar kopplade, så får man anse att de var en olyckshändelse att kopplet gick sönder och att hunden kom lösa på grund av detta. Du har där med inte brustit i ditt ansvar som hundägare i den aktuella händelsen.

Din granne tanten har inte rätt att vistas inne på din tomt. Gör hon detta utan din tillåtelse, och inte avlägsnar sig efter att du har uppmanat henne om lämna din tomt. Så gör tanten härmed sig skyldig till olaga intrång på annans egendom, och detta är straffbelagt om de upprepar sig flertalet gånger.

Det är lika så med att stå och försöka titta in genom någons fönster. Detta kan bli tal om ofredande om man gör detta upprepade och flertal gånger in genom fönsterna till någons bostad, och detta är också straffbelagt enligt brottsbalken.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Har en bostadsrättsförening rätt att bygga om och ändra i ett hyresavtal och hyreskontrakt som en bostadsrättsmedlem redan har?

Hej,

Vi bor i en liten bostadsrättsförening med endast 4 lägenheter.

Det finns två uppgångar till vinden genom vår lägenhet, de andra lägenheterna har inte sedan huset byggdes på 60-talet haft tillgång till vinden. Den ena uppgången till vinden, den så kallade vindstrappan står som biyta i vårat lägenhetskontrakt, men vindsytan är inte inskriven som biyta. Vindsytan utnyttjas som förråd till vår lägenhet. De andra tre lägenheterna har förråd i källaren.

Nu vill styrelsen göra en ny uppgång till vinden från våra grannars lägenhet så att de också får sitt förråd på vinden. Detta för att öka förrådsytan i källaren för de två resterande lägenheterna. Detta ska bekostas av föreningen.

Min fråga är kan detta göras utan att kompensera oss för förlorad förrådsyta? Är det rimligt att föreningen ska betala för en ombyggnad som gynnar 3 av lägenheterna men missgynnar 1?

Eva

Hej Eva

Vi svarar här på din fråga utan att fått ta del av bostadsrättsföreningen stadgar som kan innehålla paragrafer och stadgar som gör att svaret hade blivit ett annat.

Normalt sätt är det demokratiska regler som som gäller i en bostadsrättsföreningen, och det som medlemmarna i majoritet bestämmer blir det som gäller, och detta om att inte stadgar förordnar något annat. Därmed får alltså minoriteten finna sig i att vara med och betala för det som majoriteten bestämmer angående ombyggnader och renoveringar och detta även om de missgynnar dessa medlemmar.

Men eftersom förrådsytan nu på viden är inskriven i ert hyreskontrakt som biyta. Så ingår den i den delen som ni hyr och betalar för enligt det hyreskontrakt som ni innehar med bostadsrättsföreningen.

Härmed måste föreningen nu begära ändring av ert hyresavtal, och detta innebär att föreningen måste säga upp hyresavtalet och begära omförhandling av villkoren i hyreskontraktet mer er.

Vid ett sådant här tillfälle kan ni vägra och begära att ert hyresavtal skall vara fortbestå oförändrat, eller så kan ni begära ekonomisk ersättning och kompensation av bostadsrättsföreningen för den värde minskning er lägenheten åsamkas av ombyggnaden osv.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.