Vad är myndighetsutövning och hur får man del av uppgifterna samt hur skall ett beslut motiveras?

Vad är myndighetsutövning?

Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Det behöver dock inte vara åtgärder som medför förpliktelser för enskilda, utan myndighetsutövning kan även vara ett gynnande beslut. Karakteristiskt för myndighetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten.

Vad gäller för parts rätt att få del av uppgifter?

När ett ärende avser myndighetsutövning mot enskild ska den berörde underrättas om någon uppgift har tillförts ärendet genom någon annan än han själv och han ska ges tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten har därför skyldighet att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Krävs det att beslut motiveras?

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild ska den redovisa skälen till beslutet. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis: om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, om beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande, om det är nödvändigt för att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas, om ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering, om beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kapitlet regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande.

Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjlighet upplysa om dem i efterhand.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Hur och vilka tidsgränser gäller för att överklaga ett förvaltningsbeslut och myndighetsbeslut?

Vem har rätten att överklaga ett förvaltningsbeslut?
Förvaltningsbeslut kan endast överklagas av den som beslutet angår (det vill säga är part i ärendet), om det har gått honom emot och det kan överklagas, vilket anges i berört beslut. Vid förvaltningsbesvär kan domstolen pröva både beslutets laglighet och faktiska innehåll.

Laglighetsprövning får göras av kommunmedlem det vill säga den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt där (Kommunallagen 1:4, 10:1). Vid laglighetsprövning kan domstolen endast pröva lagligheten.

Vilka tidsgränser gäller för överklagande?
Förvaltningsbesvär ska vara skriftligt och ges in till den myndighet som fattat det överklagade beslutet inom tre veckor från den dag då enskild klagande fått ta del av beslutet. I skrivelsen ska klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs.

Begäran om laglighetsprövning enligt kommunallagen måste vara skriftligt. Den ska ges in till den förvaltningsrätt inom vars område kommunen är belägen senast inom tre veckor räknat från den dag då bevis angående justering av det aktuella protokollet anslagits på kommunens anslagstavla. I skrivelsen ska den klagande ange det beslut som överklagas samt de omständigheter som överklagandet grundas på. Efter överklagandetidens utgång får den enskilde inte anföra nya omständigheter till grund för sitt överklagande.

Kan man ompröva ett beslut som inte kan överklagas?
Även om ett beslut inte går att överklaga kan den som berörs av beslutet alltid begära att den beslutande instansen omprövar sitt beslut. En begäran om omprövning kan göras såväl skriftligt som muntligt och ska tas upp till prövning i den beslutande instansen oberoende av hur lång tid som har förlöpt från det att beslutet gavs.

Har myndighet möjlighet att själv rätta beslut som blivit felaktigt?
Det finns möjlighet för en myndighet att rätta beslut som till följd av myndighetens eller någon annans, till exempel parts, skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet. Felet får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (Förvaltningslagen 26 §).

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad är och innebär lagen om offentlig upphandling?

Vad innebär och säger lagen om offentlig upphandling?

Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”) innebär att all offentlig upphandling som sker ska följa denna lagstiftning.

Därmed ska all upphandling hos kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa av deras bolag med flera (upphandlade myndigheter / upphandlande enheter) följa lagen vid anskaffning, köp, hyra, leasing m.m. av varor, tjänster, inklusive driftentreprenader samt byggentreprenader. Bestämmelserna är olika över respektive under vissa tröskelvärden och beroende på vilken typ av upphandling det gäller.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.