Hur går en delgivning till om man vägrar och inte skriver på en delgivningen?

Hej!

Se våra juridiska svar i kursivstil efter respektive juridiska fråga som du har ställt här nedan.

Hur bär man sig åt om en person inte betalar sin hyra, och när man har skickat det till kronofogden för delgivning, och personen nu vägrar att skriva på delgivningen?

För att man vägrar att inte skriva på delgivningen. Innebär inte att en personen inte är och kan vara delgiven.

Vad blir nästa steg?

Först skickar kronofogden ut en delgivning per post till personen som skall delges handlingarna.

Om personen vägrar och inte skriver på delgivningen samt skickar in denna till kronofogden. Så är den normala gången att ärendet går vidare till personlig delgivning.

Detta innebär att att en specialenhet inom kronofogden eller polisen få i uppdrag att lämna över och delge handlingarna till personen ifråga.

Lyckas inte kronofogden eller polisen med att delge personen handlingarna, så kan den som söker någon få i uppdrag att delge personen handlingarna.

Skulle även detta delgivnings försöken misslyckas. Så kan man delge en person genom så kallad spikning. Detta innebär att man sätter upp handlingarna på bostadsdörren till den personens som skall delges, eller att man annonser ut i rikspress om att personen är delgiven, och genom att man sätter upp handlingarna offentligt på myndighetens anslagstavla om att personen är delgiven.

När man har gjort detta sista steget så anses personen nu vara delgiven, och därmed kan ärendet ha sin fortsatta juridiska gång.

Skickat från min Windows Phone

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Gäller offentlighetsprincipen om offentliga handlingar mellan ett juridiskt ombud och kommunen?

Kan ett dokument som skickas via mejl mellan kommunen och dess juridiska ombud anses vara ett arbetsdokument, och alltså inte vara offentlig handling trots att det är inkommet och skickat till och från kommunen.

Kommunen menar att det är ett internt arbetsmaterial då juristbyrån är deras avtalade ombud.

Jag anser att det är inkommande dokument och därför är offentliga. Alltså därför skall ingen sekretess eller liknande förekomma.

Mvh

Claes

Hej Claes

Normalt sätt är alla mejl till och från en myndighet offentliga och precis som du skriver.

Men all kommunikation emellan en klient och ett juridiskt ombud är konfidentiell, och åtnjuter en en speciell sekretess, och som har utgångspunkt i att klienten skall kunna prata med sitt juridiska ombud helt fritt och konfidentiellt.

Eftersom du inte skriver vad typ av offentliga handlingar som du nu begär ut att får ta del av. Så är det mycket svårt för oss att svara mer exakt på din fråga.

Men är det typ ett juridiskt underlag som skall ligga till grund för ett kommunstyrelsebeslut som blir offentligt och som inte rör någon enskild. Så är chansen stor att det skall klassas som offentlighandling.

Är de däremot en handling emellan de juridiska ombudet och kommunen som klient och i ett pågående rättegångsmål. Så är det nog att anses som enskild och konfidentiell handling tills att ett avgörande är avkunnat i domstolsmålet.

Vårat råd till dig: Är att du begär att få ett skriftligt beslut av kommunen med deras motivering, och en besvärshänvisning om hur du kan överklaga kommunens beslut, också överklagar du kommunens beslut och ser om domstolen anser att de är en offentlighandling eller inte som skall lämnas ut.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Falskt anmälan till högskolan avseende förtal och ärekränkning samt falskt tillvitelse

Hej,

Jag behöver era råd i ett mycket känsligt ärende för mig.

Jag har blivit utsatt på jobbet för ärekränkning och grov förtal.

Det inträffade några dagar efter att jag har lämnat in min ansökan om befordran till docent. Enligt beskrivna riktlinjer på ansökningarna på högskolan hemsida skall alla ansökningar skickas till två externa icke jäviga professorer en man och kvinna som skall granska inkomna ansökningar. Det finn även exempel på bedömningsmanual för dessa professorer.

En kollega på jobbet gjorde en anmälan om misstanke för vetenskaplig oredlighet mot mig och lämnade in dokumentet till registrator.

Jag fick veta om hennes anmälan genom att ha blivit uppringd från sektionschefen som hänvisade mig vidare till kommunikator vid högskolan för att kunna fråga om detaljerna.

Hon informerade mig om att anmälan mot mig kan bli föremål för massmedialt intresse.

Jag begärde ut anmälan för att läsa vad som står i den och finner att samtliga misstankar bygger på antaganden som saknar argument.

Det första som jag ifrågasatte var hur och varför har min ansökan behandlats internt av jäviga kollegor. Vem gav material till dem och i vilken syfte? Varför har jag inte fått möjlighet att sakligt bemöta misstankarna. Varför har anmälan om misstanke blivit offentligt dokument?

Ingen på högskolan ville svara. De behandlade och behandlar mig fortfarande som luft och som jag icke existerar.

Med hjälp av facket lyckades vi få dokumentet sekretess belagt. För i anmälan omnämns mina medförfattare till flera publicerade artiklar och dessa personer är inte anställda av högskolan. Ytterligare har anmälaren lagt till även en alumni uppsats som bilaga i hennes anmälan. Uppsatsen fanns inte bland bilagor i min ansökan och som har befordran till docent jobbet.

Anmälan har resulterat i att ett dåligt rykte om mig har spridits inom campus bland mina kollegor. Jag är dömd utan att de har kunnat bevisa deras misstankars och genom att min arbetsgivare inte har erbjudit någon stöd eller skydd står jag helt ensam med denna fruktansvärda anklagelse.

Jag har även anmält detta till polisen men åklagaren har beslutat om att inte göra någon förundersökning om för förtal.

Jag känner mig grovt kränkt och behöver råd och hjälp med hur gå vidare.

Tack på förhand

Ada


Hej Ada

Efter att ha läst igenom ditt mejl till oss här på jurist@2b4y.com. Så rekommenderar vi dig att ta kontakt med en jurist som t.ex. oss här, eller advokatbyrå som kan hjälpa dig med detta här ärendet, och som då kan göra en ordentlig genom gång av alla dem handlingar som finns inlämnade till Högskolan.

När ditt juridiska ombud har gått igenom handlingarna, kan du själv välja vilket alternativen här som du vill göra:

1. Du kan väcka ett enskilt åtal mot hen för förtals- och ärekränkningsbrott samt för falsk tillvitelse, och detta väljer du om du önskar att få hen fälld för dessa brottsliga handlingarna, och som du anser att du ha blivit utsatta för av hen genom sin grundlösa anmälan av dig till högskolan. Men detta är förenat med en viss risk. För om man förlora ett enskilda åtalet, så måste man bekosta motpartens rättegångskostnader. Därför rekommenderar vi dig att först konsultera ett jurist ombud som oss här eller en advokatbyrå, och som då går igenom alla handlingar som har blivit lämnade till högskolan, och detta innan du bestämmer för om du vill och skall väcka ett enskilt åtal eller inte emot hen. 
2. Nästa alternativ du har är att du stämmer hen på skadestånd för de förtal och ärekränkning samt för falsk tillvitelse som du anser att hen har begått gentemot dig, samt att då begär du ekonomisk ersättning för dem förluster som du har lidit och som du har drabbats av på grund av hens kränkande och vilseledande anmälan gentemot dig och som hen har gjort till högskolan. 

Samt att beroende på hur högskolan har agerat när dem har fått in denna anmälan gentemot dig. Så kan man även fundera på och utreda om inte högskolan också kan och skall hållas ansvarig, och detta för att dem eventuellt inte har agerat och utrett samt vidtagit och stoppat denna falska och grundlösa ryktesspridningen om dig.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Är körkort och körkortsfoto allmän och offentlighandling

Hejsan!

Har en fråga. Jag ville ha ut ett körkortsfoto ifrån transportstyrelsen. Transportstyrelsen svarade att ett körkortsfoto inte är en allmän handling och att jag därför inte har någon möjlighet att ta del av fotot. Jag undrar om ett körkortsfoto är en allmän handling och om jag har rätt att få min begäran sekretessprövad och få ett beslut som kan överklagas.

Mvh Mattias

Hej

Körkort är ingen allmän handling som du kan få ut.

Men däremot kan du försöka med att begära att få ut själva ansökan om körkort, eftersom att denna har tidigare ansetts vara en allmänhandling som man har haft rätt att få ut.

Plus alla myndighetsbeslut skall man ange ett skäl samt motivering och en hänvisning till vilka paragrafer som man åberopar för att inte full följa en begäran. En sådant myndighetsbeslut skall även innehålla uppgifter om hur man skall göra, och var man skall vända sig för att kunna få myndighetsbeslutet överprövat.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Offentlighetsprincipen sjunger på sista versen nu

Ökad sekretess kring EU-dokument | Inrikes | SvD: "Den svenska offentlighetsprincipen begränsas från årsskiftet. I går klubbades den nya lagen igenom med röstsiffrorna 263 mot 33 i riksdagen. Lagen innebär att dokument som rör EU kan bli hemlighetsstämplade. Journalisten och tryckfrihetsexperten Nils Funcke är kritisk.
– Det kan mycket väl bli så att man hemligstämplar dokument för säkerhets skull, säger han. "

Den snart 250-åriga och unika svenska offentlighetsprincipen är en av de främsta anledningarna till att korruptionen i Sverige är så låg och att vi har en väl fungerande demokrati idag.

Å samtidigt som insynen i myndigheter nu minskar och att bevakningen dessutom ökar av dem enskilda medborgarna gör det nu extra mycket oroväckande också att det råden en sådan extrem samstämmighet över parti och blockgränserna, och att politiker inte ens engagerar sig mer för vi skall bibehålla ett av våra mest demokratiska grundvalar. Detta är en stor bister bild av tillståndet i den svenska demokratin, och på hur man ser på rättssäkerheten som nu står på spel.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad är offentlighetsprincipen och vad är en allmän handling i statlig- och kommunal verksamhet och bolag?

Vad innebär offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär en rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter, motsvarande rätt gäller även hos kommunala bolag där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande.

Vad är en allmän handling?
En allmän handling är en handling som är inkommen, upprättad och förvarad hos en myndighet. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att ta del av, om inte sekretess förekommer.

Utgångspunkten är att handlingar som rör myndigheters verksamhet är offentliga, men enskilda uppgifter i dessa handlingar kan vara sekretessbelagda (hemliga). Rätten att ta del av allmänna handlingar är oberoende av med vilket medium dessa har skapats. Det utslagsgivande är innehållet, inte på vilket vis informationen upprättats, distribuerats eller lagrats.

Inkommen - Med inkommen avses att handlingen rent faktiskt anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (Tryckfrihetsförordningen 2:6). Privata brev eller annat meddelande ställt personligen till en tjänsteman ska anses som allmän handling om innehållet gäller ett ärende eller en fråga som ankommer på myndigheten.

Upprättad - en handling blir upprättad när den expedierats eller när den i övrigt är färdigställd, men även när det ärende den hör till har slutbehandlats (Tryckfrihetsförordningen 2:7). Diarier och journaler anses upprättade när de har färdigställts för anteckning. Protokoll är upprättade när de har justerats.

Förvarad - med förvarad avses att handlingen inte behöver finnas i myndighetens lokaler, det faktum att en tjänsteman har tagit med sig en handling hem gör inte att den förlorar sin karaktär av allmän handling. En upptagning (t.ex. data) anses förvarad hos myndighet om den är tillgänglig för myndigheten i läsbar form.

Vad räknas inte som allmän handling?
Arbetsmaterial såsom minnesanteckningar (PM, annan uppteckning eller upptagning) som endast tillkommit för ärendets föredragning eller beredning räknas inte som allmänna handlingar. Inte heller utkast, koncept eller interna meddelanden inom en myndighet är allmänna. Detsamma gäller ojusterade protokoll eller tjänsteskrivelser som inte behandlats i nämnden. För mer information se Tryckfrihetsförordningen 2:11.

Hur får allmänheten tillgång till allmänna handlingar?
Den som vill ta del av en allmän handling ska vända sig till den myndighet som förvarar handlingen. Han eller hon har rätt att läsa handlingen på stället (om den inte är hemlig). Kan handlingen inte läsas eller uppfattas på något annat sätt utan att man använder något tekniskt hjälpmedel, ska myndigheten ställa ett sådant till förfogande. En handling ska lämnas ut genast eller så snart som det är möjligt. Det finns ingen fixerad tidsgräns, men myndigheten kan inte vägra på grund av tidsbrist. Myndigheten måste dock få den tid den behöver för att sekretessgranska handlingar som begärs utlämnade.

Krävs identifiering för att få tillgång till allmänna handlingar?
En myndighet har inte rätt att undersöka vem det är som eftersöker och begär ett material eller vad materialet ska användas till. Om myndigheten finner att vissa uppgifter är sekretessbelagda har myndigheten rätt att ställa frågor för att kunna göra en sekretessgranskning. Sekretessbelagda uppgifter kan i vissa fall lämnas ut med förbehåll.

Rätt att får kopior på alla allmänna handlingarna?
Alla handlingar som man har rätt att se har man också rätt att få kopia av.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad är myndighetsutövning och hur får man del av uppgifterna samt hur skall ett beslut motiveras?

Vad är myndighetsutövning?

Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Det behöver dock inte vara åtgärder som medför förpliktelser för enskilda, utan myndighetsutövning kan även vara ett gynnande beslut. Karakteristiskt för myndighetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten.

Vad gäller för parts rätt att få del av uppgifter?

När ett ärende avser myndighetsutövning mot enskild ska den berörde underrättas om någon uppgift har tillförts ärendet genom någon annan än han själv och han ska ges tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten har därför skyldighet att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Krävs det att beslut motiveras?

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild ska den redovisa skälen till beslutet. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis: om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, om beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande, om det är nödvändigt för att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas, om ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering, om beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kapitlet regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande.

Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjlighet upplysa om dem i efterhand.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad är och innebär lagen om offentlig upphandling?

Vad innebär och säger lagen om offentlig upphandling?

Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”) innebär att all offentlig upphandling som sker ska följa denna lagstiftning.

Därmed ska all upphandling hos kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa av deras bolag med flera (upphandlade myndigheter / upphandlande enheter) följa lagen vid anskaffning, köp, hyra, leasing m.m. av varor, tjänster, inklusive driftentreprenader samt byggentreprenader. Bestämmelserna är olika över respektive under vissa tröskelvärden och beroende på vilken typ av upphandling det gäller.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad innebär offentlighets- och sekretesslagen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården och vid upphandling, och Vad gäller vid utlämnande av uppgifter till massmedia genom meddelarfrihet?

Vad innebär sekretess?
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt, utom i de fall som offentlighets- och sekretesslagen medger det.

Gäller offentlighets- och sekretesslagen även myndigheter emellan?
Offentlighets- och sekretesslagen gäller i princip även mellan myndigheter. Dock gäller att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas från en myndighet till en annan myndighet bland annat efter samtycke av den i vars intresse sekretessen är uppställd eller om uppgifterna kan lämnas ut efter en menprövning.

Möjligheten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter gäller även då det sker som ett nödvändigt led i den utlämnande myndighetens egen verksamhet. Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det vid en avvägning mellan intresset av att uppgiften lämnas ut och det intresse som sekretessen ska skydda är uppenbart att det förstnämnda intresset väger över. Denna så kallade generalklausulen är inte tillämplig i alla fall till exempel gäller den inte för socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

För vilka uppgifter gäller sekretessen inom hälso- och sjukvården?
Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att ingen får lämna ut uppgifter om enskilds personliga förhållanden såsom sjukdom, behandling eller privata situation utan att den berörde själv har godkänt det. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut endast om det står klart, att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (stark sekretess). Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess normalt inte mot patienten själv.

Vilka uppgifter är sekretessbelagda inom socialtjänsten?
Sekretess inom socialtjänsten gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretess gäller dock inte för beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Det betyder att sådana beslut är offentliga. Detsamma gäller i frågor om domar i LVU- (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LVM- ärenden (lag om vård av missbrukare i vissa fall), som innehåller beslut om vård utan samtycke. Andra beslut till exempel i biståndsärenden, omfattas däremot av socialtjänstesekretessen. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut endast om det står klart, att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (stark sekretess).

Sekretess inom färdtjänsten?
Sekretess inom färdtjänst gäller för uppgift om tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess i ärende om färdtjänst och riksfärdtjänst gäller således för alla uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen i färdtjänsten och riksfärdtjänsten gäller på samma sätt hos en kommunal nämnd som hos en trafikhuvudman och även om den sistnämnda är ett aktiebolag.

Vilka sekretessregler gäller vid upphandling, överlåtelse och förvärv?
Det finns särskilda regler om sekretess vid anbudsförfaranden. För det som är till skada för kommunen råder sekretess.

Om ärendet angår upphandling får uppgift som rör anbud eller motsvarande erbjudande inom en myndighet, en kommun eller ett landsting inte i något fall lämnas till annan än den som har avgett anbudet/erbjudandet förrän alla anbuden/erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattas eller ärendet dessförinnan har slutförts.

Anbudssekretessen är absolut det vill säga uppgifter är hemliga och någon skadevärdering ska inte göras. När den absoluta sekretessen upphör (vanligtvis efter beslut om leverantör) gäller ett rakt skaderekvisit. Det föreligger då en presumtion för offentlighet och uppgifter får därmed inte lämnas ut om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs, samt i vissa fall om leverantören kan antas lida skada.

Sekretess gäller även för förfrågningsunderlag eller motsvarande innan de har annonserats eller på annat sätt kungjorts.

Övrigt
Särskilda sekretessregler finns även inom till exempel. barnomsorg, skola, överförmyndarverksamhet, televäxel samt biblioteksverksamhet.

Vad gäller vid utlämnande av uppgifter till massmedia (meddelarfrihet)?
Huvudregeln är att ingen får straffas för att ha lämnat uppgifter till massmedia för publicering, eller för att ha gett journalister bakgrundskunskap. Om meddelaren har begärt anonymitet får journalisten, vid straffansvar, inte avslöja sin källa.

Inom den offentliga sektorn råder ett så kallat efterforskningsförbud. Om en tjänsteman eller förtroendevald har läckt uppgifter till pressen är det förbjudet att försöka ta reda på vem meddelaren är. Kvalificerat hemliga uppgifter får dock inte läckas och när sådana har kommit ut får/ska källan efterforskas. Att många sekretessbelagda uppgifter meddelas till pressen beror på att tjänstemän får berätta för journalister om dem. En tjänsteman eller förtroendevald får däremot inte lämna ut handlingarna där uppgifterna återfinns.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.