Vad är myndighetsutövning och hur får man del av uppgifterna samt hur skall ett beslut motiveras?

Vad är myndighetsutövning?

Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Det behöver dock inte vara åtgärder som medför förpliktelser för enskilda, utan myndighetsutövning kan även vara ett gynnande beslut. Karakteristiskt för myndighetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten.

Vad gäller för parts rätt att få del av uppgifter?

När ett ärende avser myndighetsutövning mot enskild ska den berörde underrättas om någon uppgift har tillförts ärendet genom någon annan än han själv och han ska ges tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten har därför skyldighet att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Krävs det att beslut motiveras?

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild ska den redovisa skälen till beslutet. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis: om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, om beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande, om det är nödvändigt för att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas, om ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering, om beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kapitlet regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande.

Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjlighet upplysa om dem i efterhand.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad innebär offentlighets- och sekretesslagen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården och vid upphandling, och Vad gäller vid utlämnande av uppgifter till massmedia genom meddelarfrihet?

Vad innebär sekretess?
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt, utom i de fall som offentlighets- och sekretesslagen medger det.

Gäller offentlighets- och sekretesslagen även myndigheter emellan?
Offentlighets- och sekretesslagen gäller i princip även mellan myndigheter. Dock gäller att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas från en myndighet till en annan myndighet bland annat efter samtycke av den i vars intresse sekretessen är uppställd eller om uppgifterna kan lämnas ut efter en menprövning.

Möjligheten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter gäller även då det sker som ett nödvändigt led i den utlämnande myndighetens egen verksamhet. Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det vid en avvägning mellan intresset av att uppgiften lämnas ut och det intresse som sekretessen ska skydda är uppenbart att det förstnämnda intresset väger över. Denna så kallade generalklausulen är inte tillämplig i alla fall till exempel gäller den inte för socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

För vilka uppgifter gäller sekretessen inom hälso- och sjukvården?
Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att ingen får lämna ut uppgifter om enskilds personliga förhållanden såsom sjukdom, behandling eller privata situation utan att den berörde själv har godkänt det. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut endast om det står klart, att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (stark sekretess). Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess normalt inte mot patienten själv.

Vilka uppgifter är sekretessbelagda inom socialtjänsten?
Sekretess inom socialtjänsten gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretess gäller dock inte för beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Det betyder att sådana beslut är offentliga. Detsamma gäller i frågor om domar i LVU- (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LVM- ärenden (lag om vård av missbrukare i vissa fall), som innehåller beslut om vård utan samtycke. Andra beslut till exempel i biståndsärenden, omfattas däremot av socialtjänstesekretessen. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut endast om det står klart, att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (stark sekretess).

Sekretess inom färdtjänsten?
Sekretess inom färdtjänst gäller för uppgift om tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess i ärende om färdtjänst och riksfärdtjänst gäller således för alla uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen i färdtjänsten och riksfärdtjänsten gäller på samma sätt hos en kommunal nämnd som hos en trafikhuvudman och även om den sistnämnda är ett aktiebolag.

Vilka sekretessregler gäller vid upphandling, överlåtelse och förvärv?
Det finns särskilda regler om sekretess vid anbudsförfaranden. För det som är till skada för kommunen råder sekretess.

Om ärendet angår upphandling får uppgift som rör anbud eller motsvarande erbjudande inom en myndighet, en kommun eller ett landsting inte i något fall lämnas till annan än den som har avgett anbudet/erbjudandet förrän alla anbuden/erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattas eller ärendet dessförinnan har slutförts.

Anbudssekretessen är absolut det vill säga uppgifter är hemliga och någon skadevärdering ska inte göras. När den absoluta sekretessen upphör (vanligtvis efter beslut om leverantör) gäller ett rakt skaderekvisit. Det föreligger då en presumtion för offentlighet och uppgifter får därmed inte lämnas ut om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs, samt i vissa fall om leverantören kan antas lida skada.

Sekretess gäller även för förfrågningsunderlag eller motsvarande innan de har annonserats eller på annat sätt kungjorts.

Övrigt
Särskilda sekretessregler finns även inom till exempel. barnomsorg, skola, överförmyndarverksamhet, televäxel samt biblioteksverksamhet.

Vad gäller vid utlämnande av uppgifter till massmedia (meddelarfrihet)?
Huvudregeln är att ingen får straffas för att ha lämnat uppgifter till massmedia för publicering, eller för att ha gett journalister bakgrundskunskap. Om meddelaren har begärt anonymitet får journalisten, vid straffansvar, inte avslöja sin källa.

Inom den offentliga sektorn råder ett så kallat efterforskningsförbud. Om en tjänsteman eller förtroendevald har läckt uppgifter till pressen är det förbjudet att försöka ta reda på vem meddelaren är. Kvalificerat hemliga uppgifter får dock inte läckas och när sådana har kommit ut får/ska källan efterforskas. Att många sekretessbelagda uppgifter meddelas till pressen beror på att tjänstemän får berätta för journalister om dem. En tjänsteman eller förtroendevald får däremot inte lämna ut handlingarna där uppgifterna återfinns.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.