Här kan du beställa och köpa följande olika juridiska standard eller anpassade samt individuellt skräddarsydda juridiska avtal och kontrakt av oss.
Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.
Bouppteckningens funktion
En registrerad bouppteckning har följande funktion:
Legitimationshandling för dödsboet. Eftersom det står på bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare kan de avsluta bankkonton och sälja fastigheter, bostadsrätter och värdepapper. Innan bouppteckningen registrerats kan inga sådana transaktioner göras. Läs mer om detta längre fram i avsnittet om skulder. Bouppteckningen behövs också tillsammans med arvskiftet för att den som har fått en fastighet ska kunna få lagfart eller för att den som har fått aktier ska kunna få dem överförda till sig.
Underlag för arvskifte. Bouppteckningen innehåller en förteckning över vilka tillgångar som kommer att kunna skiftas. Detta gör också bouppteckningen till ett skydd för arvtagare och legatarier. Dessutom förebygger en korrekt bouppteckning onödiga arvsprocesser.
Underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar på dödsboet.
Bouppteckningen kan också behövas i framtiden, till exempel för att bedöma efterarvingarnas rätt.
Kallade personer
I bouppteckningen ska namnen på de personer som ska kallas till bouppteckningena anges.
Du ska anteckna om det finns kallelsebevis samt vilka som har varit närvarande vid förrättningen, själva eller genom ombud. Om någon som blivit kallad inte är närvarande, vare sig personligen eller genom ombud, ska kallelsebevis bifogas bouppteckningen.
Du ska skriva namn och adress på de kallade. Du ska också ange hur de är släkt med den avlidne. Det är viktigt, för om du inte gör det måste du komplettera bouppteckningen innan Skatteverket kan registrera bouppteckningen. Det ska också anges om de kallade är dödsbodelägare eller inte.
Det är frivilligt att ange personnummer för de kallade. Om någon av dödsbodelägarna eller efterarvingarna är under 18 år, ska du ange födelseåret och vem som företräder barnet.
Ingivare
Ingivare av bouppteckningen är den person som företräder dödsboet gentemot Skatteverket. Ingivare av bouppteckningen är av praktiska skäl oftast någon av förrättningsmännen.
Skillnad mellan bouppteckning och arvskifte
När dödsbodelägarna gör arvskiftet är de inte alls bundna av de värden som finns i bouppteckningen – arvingarna kan komma överens om att helt andra värden ska gälla.
Både vid bouppteckningen och arvskiftet utgår man normalt från tillgångarnas marknadsvärde. Har man i bouppteckningen varit noggrann med att värdera samtliga tillgångar till marknadsvärdet med hänsyn till latenta skatteskulder mm kan man använda bouppteckningen som underlag vid arvskiftet.
Tänk dock på att om det har gått lång tid mellan bouppteckningen och arvskiftet kan tillgångarnas värde ha förändrats. Vid arvskiftet brukar man använda dagsaktuella värden. Även om det bara har gått en kortare tid kan mycket ha hänt. Vissa tillgångar, t ex aktier, kan ändra värde på mycket kort tid.
Äktenskap
Om den avlidne var gift ska du skriva upp den efterlevande makens egendom också. Du ska skilja på vad som var giftorättsgods och vad som var enskild egendom både för den efterlevande maken och för den avlidne. Du måste också skriva varför egendomen är enskild, om det är på grund av äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente.
Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.
Bouppteckningens funktion
En registrerad bouppteckning har följande funktion:
Legitimationshandling för dödsboet. Eftersom det står på bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare kan de avsluta bankkonton och sälja fastigheter, bostadsrätter och värdepapper. Innan bouppteckningen registrerats kan inga sådana transaktioner göras. Läs mer om detta längre fram i avsnittet om skulder. Bouppteckningen behövs också tillsammans med arvskiftet för att den som har fått en fastighet ska kunna få lagfart eller för att den som har fått aktier ska kunna få dem överförda till sig.
Underlag för arvskifte. Bouppteckningen innehåller en förteckning över vilka tillgångar som kommer att kunna skiftas. Detta gör också bouppteckningen till ett skydd för arvtagare och legatarier. Dessutom förebygger en korrekt bouppteckning onödiga arvsprocesser.
Underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar på dödsboet.
Bouppteckningen kan också behövas i framtiden, till exempel för att bedöma efterarvingarnas rätt.
Skatteverket registrerar
Bouppteckningshandlingen ska lämnas in till Skatteverket. Det är skattekontoren i Härnösand, Visby och Kalmar som handlägger bouppteckningar.
Bouppteckningen ska egentligen lämnas in till rätt skattekontor men du kan lämna in den till närmaste skattekontor. Skattekontoret vidarebefordrar bouppteckningen till rätt kontor.
Bouppteckningen med bilagor
Bouppteckningen ska lämnas in i original och med en bestyrkt kopia (en vidimerad kopia, dvs när någon skrivit under och intygat att kopian överensstämmer med originalet). Du ska också lämna in kopior på testamente, testamentsgodkännanden och alla bilagor till bouppteckningen.
Om den avlidne var änka eller änkling ska en kopia av den gamla bouppteckningshandlingen samt av en eventuell delningshandling pga bodelning och arvskifte bifogas vid inlämningen av den nya bouppteckningen.
Kostar inget
Det är avgiftsfritt att registrera bouppteckningar. Däremot kan Skatteverket ta ut en avgift för kopior om du inte skickat med de kopior som behövs, men det görs nog rätt sällan.
Dödsbo
När någon avlider blir arvingarna inte genast ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs de tillgångar och skulder som den avlidne lämnar efter sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som är en egen juridisk person.
Det är dödsbodelägarna som företräder dödsboet och förvaltar det till dess att det upphör. Läs mer om dödsbodelägare längre fram.
Boutredningsman
Eftersom alla dödsbodelägarna måste vara överens om vad som ska göras med boet kan det ibland bli problem. Är dödsbodelägarna så oense att de inte ens kan utse en boutredningsman, kan vilken som helst av dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten och begära att tingsrätten utser en boutredningsman.
Boutredningsmannen ser till att bouppteckning och arvskifte görs. Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete. Ersättningen beror på hur mycket arbete han har varit tvungen att lägga ner. I första hand ska han få sin ersättning från boet, men om det inte räcker blir den eller de delägare som har begärt att en boutredningsman ska utses skyldiga att själva betala arvodet.
Vem ska ordna bouppteckningen?
Det är den dödsbodelägare som har hand om den egendom som finns – ofta änkan, änklingen eller en nära släkting som bor i närheten – som har ansvar för att bouppteckningen blir gjord.
Dödsbodelägare är i första hand legala arvingar och universella testamentstagare. Dessutom är efterlevande make eller sambo i de allra flesta fall också dödsbodelägare. Du kan läsa mer om detta längre fram.
Om det inte finns någon dödsbodelägare som har hand om sakerna är det någon annan som har egendomen i sin vård och som då ska se till att boet tas om hand och att en bouppteckning görs. En hyresvärd t ex kan bli skyldig att åtminstone vända sig till socialnämnden för att berätta att det inte finns någon som tar hand om boutredningen. Han kan också vända sig till Skatteverket, som kan utse en särskild bouppteckningsförrättare.
Den som är ansvarig för att bouppteckningen görs ska
Bouppteckningshandlingen ska lämnas in till Skatteverket. Det är skattekontoren i Härnösand, Visby och Kalmar som handlägger bouppteckningar.
Bouppteckningen ska egentligen lämnas in till rätt skattekontor men du kan lämna in den till närmaste skattekontor. Skattekontoret vidarebefordrar bouppteckningen till rätt kontor.
Bouppteckningen med bilagor
Bouppteckningen ska lämnas in i original och med en bestyrkt kopia (en vidimerad kopia, dvs när någon skrivit under och intygat att kopian överensstämmer med originalet). Du ska också lämna in kopior på testamente, testamentsgodkännanden och alla bilagor till bouppteckningen.
Om den avlidne var änka eller änkling ska en kopia av den gamla bouppteckningshandlingen samt av en eventuell delningshandling pga bodelning och arvskifte bifogas vid inlämningen av den nya bouppteckningen.
Kostar inget
Det är avgiftsfritt att registrera bouppteckningar. Däremot kan Skatteverket ta ut en avgift för kopior om du inte skickat med de kopior som behövs, men det görs nog rätt sällan.
Dödsbo
När någon avlider blir arvingarna inte genast ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs de tillgångar och skulder som den avlidne lämnar efter sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som är en egen juridisk person.
Det är dödsbodelägarna som företräder dödsboet och förvaltar det till dess att det upphör. Läs mer om dödsbodelägare längre fram.
Boutredningsman
Eftersom alla dödsbodelägarna måste vara överens om vad som ska göras med boet kan det ibland bli problem. Är dödsbodelägarna så oense att de inte ens kan utse en boutredningsman, kan vilken som helst av dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten och begära att tingsrätten utser en boutredningsman.
Boutredningsmannen ser till att bouppteckning och arvskifte görs. Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete. Ersättningen beror på hur mycket arbete han har varit tvungen att lägga ner. I första hand ska han få sin ersättning från boet, men om det inte räcker blir den eller de delägare som har begärt att en boutredningsman ska utses skyldiga att själva betala arvodet.
Vem ska ordna bouppteckningen?
Det är den dödsbodelägare som har hand om den egendom som finns – ofta änkan, änklingen eller en nära släkting som bor i närheten – som har ansvar för att bouppteckningen blir gjord.
Dödsbodelägare är i första hand legala arvingar och universella testamentstagare. Dessutom är efterlevande make eller sambo i de allra flesta fall också dödsbodelägare. Du kan läsa mer om detta längre fram.
Om det inte finns någon dödsbodelägare som har hand om sakerna är det någon annan som har egendomen i sin vård och som då ska se till att boet tas om hand och att en bouppteckning görs. En hyresvärd t ex kan bli skyldig att åtminstone vända sig till socialnämnden för att berätta att det inte finns någon som tar hand om boutredningen. Han kan också vända sig till Skatteverket, som kan utse en särskild bouppteckningsförrättare.
Den som är ansvarig för att bouppteckningen görs ska
- bestämma när bouppteckningen ska hållas,
- kontakta förrättningsmän,
- om inte någon av förrättningsmännen gör det – se till att de andra dödsbodelägarna och efterarvingarna kallas till bouppteckningen samt att värdeintyg och kontoutdrag skaffas fram. Detta torde dock vara mycket ovanligt eftersom förrättningsmännen normalt gör detta.
Vem ska göra bouppteckningen?
Dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgifter om boet ska utse två förrättningsmän. Det är dessa som ska göra själva bouppteckningen.
Förrättningsmännen måste vara människor, de kan inte vara juridiska personer. De får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller företrädare (t ex fullmaktshavare eller förmyndare) för någon av dessa. De kan vara mer avlägsna släktingar till den avlidne, eller helt utomstående personer. Det finns inga jävsregler, utan den som är gift med någon av dödsbodelägarna kan vara förrättningsman.
Det finns inga andra kvalifikationskrav än att förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga. Trots att det inte ställs särskilt höga krav på förrättningsmännens kunskaper och trovärdighet anlitar man ofta experter, till exempel begravningsbyråer, bankjurister eller advokater.
Förrättningsmännen ska skriva under bouppteckningen och intyga att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.
Förrättningen
Bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. Det är då dödsbodelägarna, och övriga som har kallats, träffas för att gå igenom vilka tillgångar och skulder som finns efter den avlidne.
Två stycken förrättningsmän ska förrätta boupppteckningen. Det finns inget krav på att de båda förrättningsmännen måste närvara samtidigt vid förrättningen. En av dem kan i efterhand kontrollera och granska att allt har blivit riktigt antecknat samt att alla tillgångar har tagits upp och blivit korrekt värderade.
Bouppgivaren ska också vara närvarande vid bouppteckningen. Det är den som bäst känner till boet brukar vara bouppgivare. Det kan t ex vara den efterlevande maken eller något barn.
Bouppteckningens innehåll
Dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgifter om boet ska utse två förrättningsmän. Det är dessa som ska göra själva bouppteckningen.
Förrättningsmännen måste vara människor, de kan inte vara juridiska personer. De får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller företrädare (t ex fullmaktshavare eller förmyndare) för någon av dessa. De kan vara mer avlägsna släktingar till den avlidne, eller helt utomstående personer. Det finns inga jävsregler, utan den som är gift med någon av dödsbodelägarna kan vara förrättningsman.
Det finns inga andra kvalifikationskrav än att förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga. Trots att det inte ställs särskilt höga krav på förrättningsmännens kunskaper och trovärdighet anlitar man ofta experter, till exempel begravningsbyråer, bankjurister eller advokater.
Förrättningsmännen ska skriva under bouppteckningen och intyga att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.
Förrättningen
Bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. Det är då dödsbodelägarna, och övriga som har kallats, träffas för att gå igenom vilka tillgångar och skulder som finns efter den avlidne.
Två stycken förrättningsmän ska förrätta boupppteckningen. Det finns inget krav på att de båda förrättningsmännen måste närvara samtidigt vid förrättningen. En av dem kan i efterhand kontrollera och granska att allt har blivit riktigt antecknat samt att alla tillgångar har tagits upp och blivit korrekt värderade.
Bouppgivaren ska också vara närvarande vid bouppteckningen. Det är den som bäst känner till boet brukar vara bouppgivare. Det kan t ex vara den efterlevande maken eller något barn.
Bouppteckningens innehåll
Om den avlidne
Du ska skriva den avlidnes fullständiga namn, personnummer och civilstånd (gift, sambo, änkling eller ogift) samt adress till dödsboet och dödsdatum. Den bouppteckningsblankett som automatiskt skickas ut från Skatteverket har uppgifter hämtade från folkbokföringen förtryckta.
Du ska skriva den avlidnes fullständiga namn, personnummer och civilstånd (gift, sambo, änkling eller ogift) samt adress till dödsboet och dödsdatum. Den bouppteckningsblankett som automatiskt skickas ut från Skatteverket har uppgifter hämtade från folkbokföringen förtryckta.
Kallade personer
I bouppteckningen ska namnen på de personer som ska kallas till bouppteckningena anges.
Du ska anteckna om det finns kallelsebevis samt vilka som har varit närvarande vid förrättningen, själva eller genom ombud. Om någon som blivit kallad inte är närvarande, vare sig personligen eller genom ombud, ska kallelsebevis bifogas bouppteckningen.
Du ska skriva namn och adress på de kallade. Du ska också ange hur de är släkt med den avlidne. Det är viktigt, för om du inte gör det måste du komplettera bouppteckningen innan Skatteverket kan registrera bouppteckningen. Det ska också anges om de kallade är dödsbodelägare eller inte.
Det är frivilligt att ange personnummer för de kallade. Om någon av dödsbodelägarna eller efterarvingarna är under 18 år, ska du ange födelseåret och vem som företräder barnet.
Ingivare
Ingivare av bouppteckningen är den person som företräder dödsboet gentemot Skatteverket. Ingivare av bouppteckningen är av praktiska skäl oftast någon av förrättningsmännen.
Tillgångar
I bouppteckningen ska du ta upp den avlidnes tillgångar vid tidpunkten för dödsfallet. Det kan t ex vara en fastighet, bankkonton, värdepapper, försäkringar utan förmånstagarförordnande och lösöre.
Det är inte värdet när du gör bouppteckningen som räknas, utan värdet när ägaren avled. Tillgångarna ska tas upp till marknadsvärdet. När det gäller fastigheter och näringsverksamhet (företag) anser dock Skatteverket att man av förenklingsskäl kan använda taxeringsvärden respektive substansvärden.
Skulder
Den avlidnes skulder på dödsdagen ska också finnas med i bouppteckningen. Den avlidne kan exempelvis haft inteckningsskulder, hyresskuld, avgifter för hushållsavgifter (el, vatten renhållning mm) och skatteskulder. Du får också ta med begravningskostnader och bouppteckningskostnader.
I bouppteckningen ska du ta upp den avlidnes tillgångar vid tidpunkten för dödsfallet. Det kan t ex vara en fastighet, bankkonton, värdepapper, försäkringar utan förmånstagarförordnande och lösöre.
Det är inte värdet när du gör bouppteckningen som räknas, utan värdet när ägaren avled. Tillgångarna ska tas upp till marknadsvärdet. När det gäller fastigheter och näringsverksamhet (företag) anser dock Skatteverket att man av förenklingsskäl kan använda taxeringsvärden respektive substansvärden.
Skulder
Den avlidnes skulder på dödsdagen ska också finnas med i bouppteckningen. Den avlidne kan exempelvis haft inteckningsskulder, hyresskuld, avgifter för hushållsavgifter (el, vatten renhållning mm) och skatteskulder. Du får också ta med begravningskostnader och bouppteckningskostnader.
Skillnad mellan bouppteckning och arvskifte
När dödsbodelägarna gör arvskiftet är de inte alls bundna av de värden som finns i bouppteckningen – arvingarna kan komma överens om att helt andra värden ska gälla.
Både vid bouppteckningen och arvskiftet utgår man normalt från tillgångarnas marknadsvärde. Har man i bouppteckningen varit noggrann med att värdera samtliga tillgångar till marknadsvärdet med hänsyn till latenta skatteskulder mm kan man använda bouppteckningen som underlag vid arvskiftet.
Tänk dock på att om det har gått lång tid mellan bouppteckningen och arvskiftet kan tillgångarnas värde ha förändrats. Vid arvskiftet brukar man använda dagsaktuella värden. Även om det bara har gått en kortare tid kan mycket ha hänt. Vissa tillgångar, t ex aktier, kan ändra värde på mycket kort tid.
Äktenskap
Om den avlidne var gift ska du skriva upp den efterlevande makens egendom också. Du ska skilja på vad som var giftorättsgods och vad som var enskild egendom både för den efterlevande maken och för den avlidne. Du måste också skriva varför egendomen är enskild, om det är på grund av äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente.
Sambo
Om den avlidne var sambo, och efterlevande sambon säger att hon vill att en bodelning enligt sambolagen ska göras, ska du dels skriva upp vad av den avlidnes saker som kan bodelas, och dels skriva upp de av efterlevande sambons saker som ska ingå.
Om den avlidne var sambo, och efterlevande sambon säger att hon vill att en bodelning enligt sambolagen ska göras, ska du dels skriva upp vad av den avlidnes saker som kan bodelas, och dels skriva upp de av efterlevande sambons saker som ska ingå.
Övriga upplysningar
Alla uppgifter som har betydelse för bouppteckning, bodelning, arvskifte, mm ska tas med i bouppteckningen.
Det kan t ex vara att
Alla uppgifter som har betydelse för bouppteckning, bodelning, arvskifte, mm ska tas med i bouppteckningen.
Det kan t ex vara att
- det finns ett äktenskapförord
- det finns ett testamente
- en arvinge har gjort ett arvsavstående
- efterlevande sambo begärt bodelning (ej tvungen att göra det)
- en arvinge har har avsagt sig sitt arv
- det finns en bouppteckning efter tidigare avliden make.
Förrättningsdag
Du ska datera bouppteckningen, dvs skriva vilken dag ni höll bouppteckningen. Detta datum kallas förrättningsdatum. Om ni har hållit på i flera dagar (det är nog ovanligt, men det kan förstås dra ut på tiden om det finns mycket att gå igenom) ska du skriva att bouppteckning har förrättats under tiden från startdatum till och med den dag ni är färdiga.
Du ska datera bouppteckningen, dvs skriva vilken dag ni höll bouppteckningen. Detta datum kallas förrättningsdatum. Om ni har hållit på i flera dagar (det är nog ovanligt, men det kan förstås dra ut på tiden om det finns mycket att gå igenom) ska du skriva att bouppteckning har förrättats under tiden från startdatum till och med den dag ni är färdiga.
Underskrifter
Alla behöver inte skriva på bouppteckningen utan de enda som måste skriva på bouppteckningen är bouppgivaren och förrättningsmännen.
Bouppgivaren och förrättningsmännen undertecknar bouppteckningen under försäkran att bouppteckningen och uppgifterna i den är riktiga.
Tidsfrist för förrättning och inlämning
Bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska sedan lämnas till Skatteverket senast en månad efter förrättningen.
Lättanvänd mall
Vi har tagit fram en tydlig och lättanvänd mall för bouppteckningen. I mallen finns kommentarfält inlagda som förklarar vad du ska ange i de olika rutorna i blanketten.
Alla behöver inte skriva på bouppteckningen utan de enda som måste skriva på bouppteckningen är bouppgivaren och förrättningsmännen.
Bouppgivaren och förrättningsmännen undertecknar bouppteckningen under försäkran att bouppteckningen och uppgifterna i den är riktiga.
Tidsfrist för förrättning och inlämning
Bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska sedan lämnas till Skatteverket senast en månad efter förrättningen.
Lättanvänd mall
Vi har tagit fram en tydlig och lättanvänd mall för bouppteckningen. I mallen finns kommentarfält inlagda som förklarar vad du ska ange i de olika rutorna i blanketten.
Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?
Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.
Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.
Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.
Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?
Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.
Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar