Om man blir dömd och fälld för ringa narkotikabrott. Vilka konsekvenser får det, samt kan man överklaga detta beslutet till hovrätten?

Hej

Jag fick en dom för narkotikabrott av ringa brott och bruk samt få betala böter.

Detta eftersom polisen hade inget bevis innan dem gick i min lägenhet, och dem gömde det utan att ha lagliga bevis.

Ska jag överklaga till hovrätten eller är det bästa att bara betala böterna. Vad tycker ni?

Mvh

Florens

Hej Florens

Du kan titta på de här videoklippet på länken här nedan. Om vad de innebär och kan innebära om man blir fälld för ett ringa narkotikabrott för ens liv i framtiden.

Länk till: SVT Play - Domstolen - friad ellerfälld? Titta på klippet från tiden 21:00 och framåt om ärendetrörande ringa narkotikabrott.

Alla har rätt att överklaga en dom till hovrätten om man anser att den är felaktig Men i detta aktuella fallet som rör ringa narkotikabrott, så krävs det att hovrätten först beviljar prövningstillstånd innan dem tar upp ärendet till prövning i hovrätten.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Om man sitter häktad skall denna tiden dras av och räknas av från det fängelsestraff och fängelsetid som man har blivit dömd till?

Hej

Hur räknas tiden när man tillbringar den i utländskt fängelse, medans man väntar på att utvisas till Sverige? Räknas denna tiden senare som straff tid?

Till exempel:
- Man är häktad i sin frånvaro i Sverige, i januari.
- Man är häktad i Storbritannien i mars och säte i fängelset, väntar på att utlämnas
- Man utlämnas till Sverige 6 månader senare, i september.

-----
Har de 6 månader som man var i häkte i Storbritannien, räknar i det av på straff tiden, och får man går 6 månader tidigare från fängelset, eller inte?

Nico

Hej Nico

Ja, du har helt rätt. Den tiden som man sitter i häktet skall avräknas från den tiden som man blir dömt till vid rättegången. Man räknar alltså av häktningstiden från den tiden man sitter i fängelse. 

I detta fallet skall 6 månader skall dras av från den utdömda fängelsetiden.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vilka regler och vad gäller vid en uppsägning respektive ett avskedande vid tjänstefel?

Hej!

Jag har en fråga angående uppsägning och tjänstefel.

Jag arbetar på en kundservice, inom kundservice har man rutiner och regler som måste följas för varje kund som ringer in. Vissa regler är hårdare än andra, Vilket detta gäller framgår inte alltid jättetydligt. Frågar man våran kvalitetssäkrare får man inte samma svar som om man kollar i våran databas för rutiner. Flera saker som framgår som absolut förbjudna blir förvandlade till en "bedömningsfråga" om man frågar våran kvalitetssäkrare.

Jag har nu brutit mot en av dessa rutiner vid ett flertal tillfällen på grund av att jag sett rutinen som en "bedömningsfråga". Jag har nu haft ett möte angående grovt tjänstefel. Hur ser situationen ut här? Vi har vissa rutiner som är stenhårda i databasen men "bedömningsfrågor" om man pratar med en kvalitetssäkrare.

Jag känner mig dum men samtidigt känner jag mig osäker, man får olika information beroende på vem man frågar och vissa "strikt förbjudna" rutiner är inte alls så förbjudna, medan vissa av dem tydligen är det.

Finns det någon form av försoning att hämta på grund av den varierande information man får beroende på vem man frågar?

MVH Fredrik

Hej Fredrik

Din fråga känns nästan lite filosofisk ställd här när du frågar om det finns ”någon form av försoning att hämta på grund av den varierande informationen” och de kan vi inte tyvärr inte svara på här.

Men ur ett rent juridiskt perspektiv är de följande som gäller utifrån lagen om uppsägning och avskedande på grund av tjänstefel begångna av den anställda.

När det gäller uppsägning av personliga skäl och avskedande gäller enligt anställningsskyddslagen att sådana åtgärder får vidtas endast om vissa krav är uppfyllda.

Avskedande är en mer ingripande åtgärd än uppsägning och är tänkt att användas vid de allvarligaste fallen där arbetstagaren grovt har brutit mot sina skyldigheter i anställningen.

Vid uppsägning gäller en viss uppsägningstid. Arbetsgivaren måste enligt anställningsskyddslagen iaktta en uppsägningstid som varierar mellan en och sex månader beroende i första hand på anställningstidens längd. Under uppsägningstiden har arbetstagaren rätt till fulla anställningsförmåner. Vid avskedanden upphör anställningen omedelbart.

Enligt paragraf 7 i anställningsskyddslagen måste en uppsägning vara sakligt grundad. En uppsägning är enligt denna bestämmelse inte sakligt grundad om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren annat arbete.

Vid uppsägning måste alltså arbetsgivaren göra en så kallad omplaceringsutredning och undersöka om det finns ett alternativ till den planerade uppsägningen. Arbetsgivaren skall då undersöka om det finns ett lämpligt ledigt arbete som kan erbjudas arbetstagaren trots de personliga skäl som åberopas mot arbetstagaren.

Kravet på saklig grund är vid uppsägning av personliga skäl är ett högt ställt krav. Utgångspunkten för bedömningen måste vara det som ligger arbetstagaren till last och vilka slutsatser som därifrån kan dras av arbetstagarens fortsatta lämplighet. Därvid tas ofta hänsyn till sådana faktorer som arbetsplatsens storlek, arbetstagarens ställning och ansvar, anställningstidens längd och om det handlar om en upprepad förseelse. I många fall bör arbetsgivaren ge en varning innan det blir aktuellt med en uppsägning. Som exempel på situationer där det i allvarliga fall kan förekomma uppsägning av personliga skäl är olovlig frånvaro, arbetsvägran, olämpligt uppträdande, brott mot den lojalitetsplikt som ingår i anställningen, brottsliga handlingar, alkoholmissbruk, samarbetssvårigheter och dåliga prestationer.

För att få vidta ett avskedande är kraven ännu strängare. Enligt paragraf 18 i anställningsskyddslagen får avskedande endast ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren. Situationer som skulle kunna utgöra skäl för avskedande är allvarliga lojalitetsbrott och brottsliga handlingar med koppling till arbetsplatsen. Vid avskedande finns inget krav på att arbetsgivaren skall försöka omplacera arbetstagaren.

Arbetsgivaren har bevisbördan för att lagens krav för att få vidta en uppsägning eller ett avskedande är uppfyllda. Detta gäller både de faktiska omständigheterna och att dessa når upp till den nivå som krävs. Som framgått ovan finns här flera svårbedömda faktorer. När väl arbetsgivaren gjort bedömningen att det finns grund för uppsägning eller avskedande måste man normalt agera snabbt.

Både vid uppsägning och avskedande gäller att sådana åtgärder inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader.

I ditt aktuella fall med väldigt motstridiga och oklara samt otydliga instruktioner om vad som gäller. Så måste man fråga sig om det är du eller arbetsgivaren som har gjort fel och brustit. Å därmed kan man klart ifrågasätta om din uppsägning är giltigt grundad enligt dem ovan angivna lagarna och reglerverket? 

Vi rekommenderar dig att ta kontakt med en advokat eller jurist som är specialist på arbetsrätt, och som kan gå igenom ditt ärende ordentligt och göra en bedömning på om du blivit uppsagd på giltiga grunder eller inte av din arbetsgivare i det här fallet.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

När kan kronofogdemyndigheten göra en utmätning i ett hus och egendom för skulder som man har på kronofogden?

Hej.

Jag ligger under skilsmässa, flyttat ut förra året ur vår gemensamma hus. Jag har nu hamnat på Kronofogden och dem har gjort en utmätning av lön. Men fanns inget att ta ifrån den.

Kan de komma utmäta huset och det trots jag inte bor där?

Kan jag påverka så att han inte mister huset?

Med Vänliga Hälsningar

Anna

Hej Anna

Det som påverkar om kronofogden kan mäta ut huset för dina skulder eller inte är följande:

Står du skriven som ägare eller delägare till huset på lagfarten. Så räknas de som dina tillgångar och kronofogden kan dem mäta ut den del av huset som du är registrerad för, och för att få in kapital och pengar till dina skulder som du har hos kronofogden.

Det andra som styr kronofogdens utmätningen möjligheter av huset. Är om ni är gifta och man räknar huset som samägande av giftorättsgods, och har ni inget bodelningsavtal och äktenskapsförord som reglerar att de är din makes enskilda egendom. Så kan kronofogden utmätning i huset och i den delen av huset som du äger, och som motsvarar dina skulder. 

Samt de att du har flytta där ifrån påverkar alltså inte kronfogodens möjligheter att göra en utmätning i huset.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad är det för skillnad på att yrka om en fullgörelsetalan respektive en fastställelsetalan?

Hej

Min förre detta man har sålt /överlåtit sin lägenhet till sina barn för att undanhålla medel under pågående process.

Jag har till TR yrkat återvinning.

De vill nu veta om jag vill föra en fullgörelsetalan eller fastställelsetalan.

Vilket ska jag yrka?

Mvh Nina

Hej Nina

Utifrån de du skriver och eftersom vi inte är insatt i detaljerna i ditt ärende. Kan vi inte råda dig om vilket som du nu skall yrka på.

Men här är en förklaring till vad de innebär att yrka på en fullgörelsetalan respektive en fastställelsetalan.

Fullgörelsetalan

En talan för att få en annan part att fullgöra något.

En fullgörelsetalan väcks av en part (käranden) för att få en annan part (svaranden) att fullgöra något, exempelvis betala pengar enligt skuldebrev eller utge viss egendom. Om talan bifalles blir domen en exekutionstitel.

Fastställelsetalan

En talan för att slå fast om ett visst rättsförhållande föreligger.

En fastställelsetalan kan väckas för att avgöra huruvida ett visst rättsförhållande består, om ovisshet råder om detta och denna ovisshet är till nackdel för käranden ("denna länder käranden till förfång", RB 13:2). Yrkandet får inte gälla rättsfrågor i allmänhet, och inte heller ett rent faktiskt förhållande.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Får en polisman sätta handfängsel på ett oskyldigt barn under 15 år som var lugn, sansad & samarbetsvillig?

Hejsan!

Jag skulle vilja veta om en polisman får sätta handfängsel på ett oskyldigt barn under 15 år som var lugn, sansad & samarbetsvillig.

Mvh Linda

Hej Linda

Så här står det i polislagen (1984:387)

8 § En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås. Ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap. regeringsformen får ej grundas enbart på bestämmelserna i första stycket. 5.

Så som du beskriver situationen så borde de inte behövas och vara förenligt med polislagen här ovan att belägga personen med handfängelse i den aktuella situationen.

Men frågan är vad som har förevarit innan själva gripandet sker? Det framgår inte av din redogörelse och fråga. Till exempel har de varit mycket bråk och stökigt samt förekommit flykt försök långt innan gripandet sker och personen beläggs med handfängsel. Så kan de vara motiverat att man sätter handfängelse på en person, och detta även om denna var lugn när själva gripandet sker.

Så vad man måste göra för kunna bedöma saken korrekt. Är att man måste ta hänsyn till hela situationen och händelseförloppet, detta för att kunna komma fram till en riktig bedömning och slutsats.

Vill du läsa och veta mer om detta ochta del av en utredning som har just fördjupat sig i dettaämnesområde, så kan du klicka på länken här och läsa mer omdetta i deras utredningsarbete.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vem betalar skatten vid en försäljning och köp av en rörelse samt företagsöverlåtelse av ett företag och dess verksamhet?

Hej

Se våra svar i kursivstil efter respektive fråga här.

Jag sålde en verksamhet förra året 2014 i Oktober, och hade lagt ut den på blocket med en summa 140 000 kr för få se om de fanns något intresse.

Gäller affärsöverlåtelse. En personen ringde sa jag vill ha firman, och frågade efter mitt konto och satte in pengar direkt utan ta kvitto eller överlåtelse papper.

Jag sa det tillkommer skatt också annars så kommer detta kosta 210000. Men då sa han att jag betalar vad som står i annons. Men då sa jag det är inte det priset med inräknad skatt. Så det betyder vi har en tvist.

Min fråga är måste jag skriva kvitto på detta trots jag inser att skatten borde läggas på. För annars betyder det att jag sänder in kvitto och får en skatteskuld på mig och har sålt en firma för 70 000 kr och om jag ska dra skatt på de som personen bara satt in 140 000 kr. Nu undrar om jag blir skyldig eller om han blir skyldig?

Som du beskriver det så blir och är det du som är skyldig att betala skatten på dem pengarna som du har tjänat och sålt din firman för.

Personen som köpt anser få kvitto och jag anser att personen ska betala skatt själv på detta belopp. Har även frågat om vi kan komma överens mellan oss men personen vill ha kvitto på mitt personnummer vilket jag blir skrämd av då de inte är den summan jag tänkt mig. Nu undrar jag också om jag kan kräva personen på skattillägg och skicka papper på överlåtelse av firma nu eller om jag ska låta det vara också?

Som du beskriver det så har du annonserat ut din firman för 140 000 kr på blocket. De innebär att du har begärt och sålt din firman för denna summan. Att komma och kräva skatt på försäljningspriset nu i efterhand är inte något som är vedertaget vid överlåtelser av företag.

Samt att enligt avtalslagen gör man bedömningen att du i praktiken har sålt din firma för 140 000 kr till köparen dessvärre, och eventuella skatter får var en av respektive säljare och köpare stå för och detta var för sig.

Har ej sänt papper då jag väntat in skatten snart ett år from och med oktober nu 2015.

Mvh

Lisa

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur exporterar jag samt vilken dokumentation och deklaration behöver jag göra för att exportera?

Hej!

Jag vill skicka till min bror i Vitryssland en mjölk anläggning från EU land. Den kommer levereras med en last bil, han kommer skriva full transportdokumentation.

De säger att jag bör göra en tull dokumentation för export av anläggningen. Vilken dokument är det och hur jag bör gå vidare med det?

Med vänliga hälsningar,

Elchin

Hej Elchin

När du vill exportera en vara ska du deklarera varan för export. Det gör du genom att lämna en exportdeklaration så kallat en elektronisk tulldeklaration själv, eller genom att ta hjälp av ett ombud.

Möjlighet att lämna exportdeklaration på blankett finns bara för resande privatpersoner och som reservrutin om Tullverkets system är ur funktion. Om uppgiftslämnarens system (ditt eget ett ombudets) tillfälligt inte fungerar kan du i vissa fall få tullklareringsexpeditionens godkännande att lämna exportdeklaration på blankett.

När du deklarerar elektroniskt behåller du de styrkande handlingarna på företaget. Du ska vara beredd att presentera styrkande handlingar som visar att uppgifterna i din deklaration är korrekta.

Om du deklarerar på blankett lämnar du den tillsammans med styrkande handlingar till tullklareringsexpeditionen på den ort/plats där varorna lastas eller packas för export. Styrkande handlingar är dokument (till exempel faktura och exporttillstånd/licens) som visar att uppgifterna i din deklaration är korrekta.

Tulldeklarationen kan du lämna:

1. elektroniskt via EDI eller Tullverkets internetdeklaration, TID till Tulldatasystemet, TDS eller
2. som privatperson när det avser icke kommersiella varor och om reservrutin används skriftligt på blanketten Enhetsdokument, ED.

Blanketter
Enhetsdokument (Word) 

Enhetsdokument (pdf) 
Tilläggsblad (Word) 
Tilläggsblad (pdf)

Länkar
Deklarera elektroniskt 

Tullklareringsexpeditioner
Deklarationshjälp   

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur skall ett arv fördelas mellan syskon och syskonbarn när ett syskon avlider precis efter att de första syskonet avlidit?

Hej igen Eje

Intressant svar ni har fått samt fråga som du ställer till oss här.

Vårt första svar till dig som finns på länken här. Bygger på dem uppgifter som du har givit till oss, och på dem förutsättningar som är dem mest vanligt förekommande.

Se våra övriga svar här nedan i kursivstil efter dina frågor.

Alla svar som vi har lämnat här bygger på att de inte finns något testamente som påverkar hur arvet skall fördelas o.s.v.

Hej Juristen och tack för ditt svar.

Följdfrågor:

1. En annan jurist gav ett annat svar till en av de inblandade i detta dödsbo.
Det svaret var att om dödsfallet inträffar innan arvskiftet var klart
så stannar arvet kvar i dödsboet, dvs det blir bara en dödsbo (del-) ägare kvar.

Men i väldigt sällsynta och unika fall kan delningen av ett arv bli annorlunda. T.ex. om de inte rör sig om bröstarvingar och väldigt avlägsna släckningar långt ut på vardera kant. Så kan den andra juristens svar vara rätt, och om denna jurist har mer ingående fakta och kunskap i ärendet än vad vi har fått av dig här. Men som du själv skriver troligtvis är det inte så.

Plus frågan är om den andra personen som har frågat en annan jurist. Har ställt exakt samma och har presenterat frågan på exakt samma sätt, och som du har gjort till oss här tidigare? För har hen inte gjort detta, så kan svaren bli väldigt olika.

De skulle vara mycket intressant att höra hur den andra juristen har resonerat, och till varför denna har kommit fram till att arvingarna efter den nu avlidne 2, inte skall ha något arv efter den avlidne nr 1. Får du något svar på denna frågan av den andra juristen, så får du gärna återkomma och redovisa de svaret till oss här.

2. Om detta ovan svar är fel, vilket förefaller troligt, så måste det finnas en
tidpunkt/brytpunkt i tidskedjan när ditt svar börjar gälla.
Dvs vid vilken tidpunkt skall den ene av två dödsbodelägarna dö för att
ditt svar skall gälla?

Det är bara titta på dödsfalls intygen om på vilken dag och tid som dem båda är dödförklarade. Vårt svar utgår ifrån att bouppteckningen är gjord och registrerad samt godkänd av skatteverket (och de var tidigare tingsrätten som registrerade samt godkände bouppteckningar), och detta var gjort före de att dödsbodelägaren avlider. 

3. Hen kan uppenbarligen inte dö före den man skall ärva, eller?

T.ex. om de är gift par, så skall den överlevande sitta kvar i orubbat bo tills denne avlider, och barnen som moren då har ifrån ett tidigare äktenskap ärver inte förrän deras styvfar avlider, i de här exemplet. Så ja, man kan dö innan man får ut sitt arv vid vissa omständigheter.

4. Tillfogas skall att personen som avlidit och därmed hennes dödsbo
inte har några andra arvsberättigade anhöriga.
Dvs den avlidne har inga andra arvingar än sina syskon = de två dödsbodelägarna.

Om en som avlider inte har några barn, så är de dennes föräldrar som i första hand ärver den avlidne. Skulle den avlidnes föräldrar vara döda. Så är de den avlidnes syskon och syskonbarn som ärver den avlidne. Finns inte detta så tillfaller arvet vanligtvis allmänna arvsfonden.

Vänligen
Eje

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

I vilket land skall man ansöka om att försätta någon i personlig konkurs, eller begär att ett företag skall försättas i konkurs?

Hej

1. Jag har en laga kraft vunnen dom i Sverige.
2. Jag ska begära min före detta sambo i personlig konkurs.
3. Han var folkbokförd den 1 november 2013 i Sverige och 1 november 2014 i Norge.

Min fråga:

I vilket land ska jag ansöka om konkurs?

Enligt huvudregel i Norge där han var folkbokförd den 1 november 2014, eller enligt undantag i Sverige där skulden uppkom och fortfarande finns?

Tacksam för hjälp.

Mvh Eva

Hej Eva

Normalt sätt ansöker man om att försätta någon i konkurs i det aktuella landet där företaget har sitt huvudsäte och huvudkontor, och man ansöker om personlig konkurs i det landet där personen är folkbokförd vid ansökningstillfället.

Men finns de tillgångar i andra länder, så kan man även undantagsvis ansöka om konkurs i dessa länder, och då begär man kvarstad samt utmätning för sina ekonomiska krav i alla dessa olika länder, och i dem olika tillgångarna och egendomarna som finns i dem aktuella länderna.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Om en arvinge och dödsbodelägare avlider och dör innan dödsboet efter den första avlidna dör. Vem ärver hur och vad då?

Hej,

Fråga:

A. Vad händer med ett arv om en av två dödsbodelägare dör innan arvsskiftet är genomfört?

B. Blir då den avlidne dödsbodelägarens kommande dödsbo arvsberättigad?

Övriga fakta:

Bouppteckning är klar och godkänd av skatteverket. Kapitalisering pågår, dvs all fast egendom/fastigheter omvandlas till pengar i dödsboet.

Vänligen,

Eje

Hej Eje

Svaret på dina frågor är:

A. Man genomför arvskiftet och delar som om den avlidne personen skulle ha levat.

B. De blir den avlidne dödsbodelsägarens arvingar som träder in i dennes ställe i de första dödsboet, och även äver dennes andel där av de första dödsboets tillgångar.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Har en uthyrare rätt att ta ut en bokningsavgift innan man skrivit på ett hyresavtal och hyreskontraktet för en lokal?

Hej!

Vi planerade att hyra en lokal i mitten av nästa år för en födelsedagsfest och har haft kontakt med ett företag som hyr ut sådana lokaler. Den 8e Juli skickade företaget en "orderbekräftelse/kontrakt" via mejl, där bad dom oss skriva under och mejla tillbaka om allt såg OK ut.

Vi var tvungna att kolla på alternativa lokaler eftersom hyran var ganska saftig, därför mejlade vi inte tillbaka fören idag och berättade att vi hittat en annan lokal som vi tänkt hyra istället och därför inte längre är intresserade. (Vi skrev alltså aldrig på kontraktet.)

I kontraktet står det "Bokningsavgift 1 : 3,000 kr, Betalas vid kontraktsskrivning, återbetalas ej.", och är den summan han nu vill att vi skall betala.

Vi menar att eftersom vi inte skrivit under något kontrakt skall vi inte väntas betala någon bokningsavgift.

/Sven & Malin

Hej Malin och Sven

Ni har helt rätt.

Mejlet som uthyraren skickat får man därmed se mer som ett offertförslag på vad de skulle kosta att hyra just denna lokalen av uthyraren.

Plus att så länge som ni inte har tecknat något hyreskontrakt om att ni skall hyra lokalen, så har inte uthyraren rätt att kräva någon avbokningsavgift. Detta eftersom de inte finns något tecknat avtal emellan er, och detta så länge som ni inte skrivit på något hyreskontrakt för lokalen.

Samt skriv på kravet: "Att härmed bestrider vi ert kravet i sin helhet" samt skicka tillbaka det till avsändaren. Så har ni gjort vad som krävs och förväntas av er enligt lagstiftningen angående felaktiga och oriktiga krav som man får. 

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur lämnar man ett aktiebolag och säger upp sig får ett styrelseuppdrag i ett bolag och en företags firma?

Hej.

Jag och maken har ett AB där han jobbar och jag har ett annat jobb men hjälper till med det jag kan och betala räkningar osv. Jag kan inte så mycket om det här, å känner att jag vill inte hålla på mer.

Men min make vill kämpa och försöka få det att funka. Men vi ligger efter så mycket och jag ser ingen ljusning, och vi har belånat oss fullt privat för att försöka hålla företaget i liv.

Jag känner att jag dras ner i något jag inte vill vara med på. Jag varken orkar eller har tid och kunskap för att hålla på med papperna.

Maken äger 51% o jag 50% jag blev med i företaget bara för att man måste minst vara 2 st , så att han kunde få ha ett företag.

Hur kan jag komma ur detta?

Mvh Ann-Catrine

Hej Ann-Catrine

Du kan sälja eller skänka bort din andel av aktierna som du äger till din make, så att han äger 100 % av bolaget.

Sen förmodar vi att du sitter även med i styrelsen i bolaget också. Å då säger du upp dig från ditt styrelseuppdrag till bolaget, samt skickar in en ändringsanmälan till http://www.bolagsverket.se på att du har lämnat dina styrelseuppdrag i bolaget.

När du har gjort detta så är du verken med i eller kan du styra något som har med bolaget att göra.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan jag få svenskt medborgarskap om jag har skulder sedan tidigare hos kronofogden?

Hej

Jag hade en skuld hos kronofogden. Min skull är nu helt betald i mars i år 2015. Kan jag blir svensk medborgare?


Hej

Din tidigare skuld till Kronofogden som nu är till fullo betald. Skall inte påverka din ansökan om att få svenskt medborgarskap när man gör bedömningen, ock så länge som du uppfyller nedanstående krav enligt Migrationsverket.

Kravet för att bli svensk medborgare är följande:
För att kunna bli svensk medborgare måste du ha bott en sammanhängande tid i Sverige, med tillstånd för bosättning (så kallad hemvisttid).

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Varför och hur kan ett barn till en förälder få ett avslag på sin visum och uppehållsansökan om att få stanna i Sverige?

Hej,

Jag är ledsen att störa er, men vi behöver desperat hjälp för att Migrationsverket har gett oss en komplett oförståelig och katastrofalt beslut.

Anledningen till våra frågor är.

Min fru 'Lusine' har fått två års uppehållstillstånd efter 2 år och 2 månaders väntan, men min frus dotter 'Sofi' nekades uppehållstillstånd enligt lagen om hushållsgemenskap även om vi har informerat Migrationsverket att min fru och Sofi inte har några nära släktingar i Armenien, och att min fru och Sofi's band är okrossbar efter allt det som dem har fått gått igenom tillsammans.

Först kriget i Armenien när min fru födde sin dotter, vilket innebar att de inte ens hade värme eller ljus, och då min frus makas bror dog. Sofi förlorade sin far som 10-åring, och sedan fick min fru och hennes dotter bo med min frus föräldrar, och som tyvärr också har gått bort efter en lång tids sjukdom. Eftersom min fru och Sofi hade vårdat dem hemma hela tiden, och eftersom det inte finns någon social hjälp i Armenien (bara om man har mycket med pengar), och sedan dess har min fru och hennes dotter bara haft varandra.

Min fru är en enda barnet, och min frus dotter är en enda barnet, och min fru har endast ett fåtal äldre släktingar i Armenien. Men Sofi har inga familjemedlemmar där. Och ovanpå det finns mycket strikta familjetraditioner för flickor i Armenien som innebär att flickor flytta inte hemifrån innan de är gifta.

Min fru är högutbildade och Sofi har tagit kandidatexamen i juridik vid universitet i Yerevan.

Plus att om Sverige kasta ut min frus dotter, så kommer hon att leve på gatan i Armenien utan möjlighet att försörja sig, och för att jag inte har möjlighet att betala för två hem.

Och därför är våra frågor.

Hur kan Migrationsverket besluta att Sofi inte faller under lagen om uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap, när hon är 100 % beroende av anknytningspersonen i Sverige som är hennes mor och jag, och förre det att de flyttade till Sverige var hon 100 % beroende av sin mor, och min fru och jag är de enda hon har i hela världen.

Vår historia kort.

Jag är 52 år min fru är 43 och dotter är 23 år nu. Jag var tvungen att flytta till Sverige, eftersom min fru (flickvän på den tiden) och hennes dotter nekades visum till Danmark. Ända sättet för dem att komma och träffa min far medan han levde var att vi gifte oss i början av 2013, och i juni samma år flyttade jag till Sverige, och strax efter kom min fru och dotter på ett turistvisum, så att de kunde få tid att lära min far, och detta innan det var för sent.

Tyvärr var jag tvungen att sjukskriva mig ett tag efter att vi hade flyttade till Sverige. Detta på grund av följderna efter en godkänd arbetsolycka i Danmark som hade försämrats. Detta innebar tyvärr att jag inte kunde få sjukutbetalning. Därför var jag tvungen att hyra en advokat i Danmark, och för att kunna köra arbetsskadefallet och detta eftersom det är en försäkringsskada, och det betyder att jag inte kan dokumentera eventuella inkomster inför Migrationsverket, och detta eftersom att jag var tvungen sjukskriva mig, och sedan dess har vi levt på den pension jag hade, och det min fru som är konstmålare kan hjälpa med till med (Gallerimoon.se är min frus hemsida).

Med vänlig hälsning
Fritz

Hej Fritz

Efter att har läst igenom ditt mejl och din fråga, och utan att ha tagit del av Migrationsverkets beslut ifråga.

Så är den ända förklaringen till att Migrationsverkets beslut. Att dem har helt och hållet utgått ifrån att din frus dotter är över 18 och därmed en egen myndig person. Plus att eftersom hon har studerat vid universitet i Armenien till jurist, så har hon därmed större och närmare anknytning och tillhörighet till Armenien än till Sverige, och detta enligt Migrationsverkets nu gjorda bedömning. De är därför som hon nu har fått ett avslag på sin visums- respektive uppehålls- ansökan, och om att få stanna och vistas i Sverige. 

Men ni fullständigt laglig rätt att överklaga Migrationsverkets beslut, och detta om ni anser att beslutet är avkunnat på helt felaktiga uppgifter och grunder ifråga.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur går bouppteckningen och arvskiftes -fördelning och -rätten till vid och av ett skogsbruk och en skogsfastighet efter den avlidne?

Hej!

Kan ni svara på nedanstående frågor?

Mvh

Sonja

Hej Sonja. Läs våra svar här nedan på dina frågorna i kursiv still.

Den som avlidit ägde en skogs/jordbruksfastighet.

Han har 2 döttrar och hade en sambo som INTE är barnens mor.

Han hade ”snickrat ihop” ett testamente där han uppgett att döttrarna skulle ärva och samäga fastigheten. Sambon skulle ärva allt lösöre och om det blev över pengar.

Det har funnits skilda uppfattningar angående vem som står för återbeskogning och om skogs/jordbruksredskap tillhör lösöre eller om de tillhör fastigheten.

Trots testamente är inte tolkningen solklar för berörda.

Som vi har förstått det efter dödsfallet ska skulder betalas ur dödsboet. Finns det behållning kvar efter detta ska det delas mellan arvingar / enligt eventuellt testamente som vi förstått det.

Den avlidne ägde en skogs/jordbruksfastighet. Slutavverkning hade genomförts men återbeskogning hade inte hunnit genomföras.

• Då är det väl så återbeskogningen är en skuld som dödsboet ska bekosta innan arvskiftet sker?
• Det är helt riktigt att dödsboet är skyldig att bekosta återbeskogningen innan ett eventuellt arvskifte kan komma tillstånd.
• Om någon part enligt testamente ärver skogsfastigheten, ingår då de maskinerna som behövs till brukning av skog och mark i ”skogsfastigheten” eller räknas det som ”lösöre”?
• Nej, här får man utgå ifrån att om en skogsfastigheten säljs, så ingår normalt sätt inte maskinerna utan dessa säljs oftast normalt sätt som lösöre på aktion.
• Om det är dödsboet som ska bekosta återbeskogningen, kan då en tilläggsbouppteckning göras, trots att det är cirka 5 år sedan dödsfallet?
• Ja, om inte de finns avsatta ekonomiska medel i bouppteckningen till en återbeskogning som regelverket förskriver, så skall de göras en ny tilläggs bouppteckning, och arvskiftet skall räknas och göras om.
• Den som ärvt lösöret kommer troligen inte att godkänna det ”frivilligt”. Blir det i så fall tingsrätten som ska kontaktas om arvingarna vill att bouppteckningen ska ändras?
• Helt rätt. Det är tingsrätten som handlägger tvister och avgör dessa frågor rörande både boupptecknings- och arvskiftes- frågor.
• Vad räknas ett skogsbrukskonto till i arvsmässigt. Är det lösöre och pengar, eller tillhör det skogsbruket?
• Skogskontot är knutet till skogsföretaget, och när skogsföretaget avvecklas skall skogskontot avvecklas, och därmed skall i förstahand pengarna från skogskonto bekosta skogsföretagets kostnader till exempel för återbeskogning. Blir det sedan pengar över från skogskontot, så skall dessa betraktas som lön och utbetalas till dödsboet, och därefter delas mellan arvingarna.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan man begära ett tilläggsyrkande avseende ansökan om konkurs i ett pågående tingsrätts mål vid en domstol?

Hej

Jag har stämt min förre detta man i tingsrätten, målet är pågående, jag har en förfallen fordran och han är i obestånd, och säger att han inte har några pengar varken nu eller senare.

Jag undrar om jag kan sätta honom i personlig konkurs genom att tilläggs yrka det i det pågående målet, eller måste jag skicka in en separat ansökan, eller kan man göra på båda sätten?

Mvh Marie

Hej Marie

De beror lite på vad för något som du har stämt din förre detta man på i de pågående målet.

Men du kan ju alltid skicka in ett tilläggsyrkande om att begära honom i konkurs. Sen är de upp till tingsrätten att ta ställning och bestämma om dem vill godkänna ditt tilläggsyrkande eller inte.

Får du avslag av tingsrätten på ditt tilläggsyrkande om konkurs i det pågående målet, så är det bara att du istället lämna in en separat konkurs ansökan mot din förre detta man.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Om en av delägarna i samfällighetsföreningen missbrukar sina rättigheter i en gemensamhetsanläggning, vad kan man då juridiskt göra åt detta?

Hej.

Vi har ett fritidshus som delar brunn med tre andra hushåll. En av grannarna har byggt en badtunna som han fyllt med brunnsvatten ett antal gånger med följden att vattnet sinat i brunnen. En annan granne har fått sin tvätt- och diskmaskin förstörd två gånger vilket badtunnegrannen inte velat ersätta.

Det som gör det hela ännu mer komplicerat är att stugan hyrs ut till folk som inte känner till det här med att brunnsvattnet inte räcker till att fylla tunnan med. Så vi är nervösa varje vecka när det kommer nya gäster för vi vet inte om vi kommer att ha vatten eller inte. Vi har påtalat detta för grannen som lovat att bättra sig men det händer ändå. Det finns servitut på brunnen och enligt det har han brutit mot iallafall tre punkter.

En annan sak är att han hänvisar sina gäster att gena över vår tomt genom att rita pilar på marken.

Vad kan man göra åt det hela?

Mvh Marie

Hej Marie

Om en av delägarna nu bryter mot 3 stycken av villkoren i avtalat mellan er som är delägare i den gemensamma samfällighetsföreningen och vattenanläggningen.

Innebär detta att samfällighetsföreningen har därmed rätt att säga upp avtalet med den av delägarna som inte väljer att efterfölja dem avtalade kontraktsvillkoren. Härmed har alltså denna delägaren förbrukat sin rätt att vara delägare i samfällighetsföreningen, och har härmed förlorat sina rättigheter till att få ta vatten från den gemensamma samfällighetsföreningens vattenanläggningen, och detta på grund av sitt missbruk av förstora vattenuttag enligt avtalet mellan er.

Samfälligheten har även rätt att begränsar själva vatten uttaget till var sin 4 del för varje enskild delägare, och som missbrukar avtalsvillkoren genom att göra förstora vatten uttag den gemensamma vattenanläggningen och brunnen.

Har någon delägaren i en gemensamhetsanläggning orsakat skada för dem övriga delägarna i samfällighetsföreningen. Är denna delägare skyldig att ersätta dem övriga delägarna i gemensamhetsanläggningen, och som har blivit drabbade och skadelidande på grund av sin vårdslöshet mot dem övriga delägarna i gemensamhetsanläggningen.

Att er grannen uppmanar hans gäster att gena över er tomt. Innebär att han uppmanar hans besökare till att begå ett brott angående olaga ofredande och intrång på annans egendom.

Angående detta rekommenderar vi er att ni markerar ut tomtgränsen genom typ ett staket eller liknade, och att ni sätter upp skyltar om att de är privat tomtmark. Så att besökarna hos er granne är informerade om detta, och därmed vet dem om att dem begår ett brott om olaga ofredande och intrång på annans egendom om dem väljer att genar över er tomt.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur begär man återvinning av egendom i ett pågående ärende och mål vid en domstol?

MIN FRÅGA

Har stämt en man i Sverige som nu bor i Norge. Han bodde i Sverige till januari 2014.

Jag har en dom på 100 000 kr. Han betalar inte och har inga pengar och blir försörjd av sin nuvarande sambo, säger han.

Jag ansökte om kvarstad i x antal objekt men fick avslag för han erbjöd mig aktier till motsvarande värde vilket tingsrätten tog beslut på men aktierna hade ett värde av 0 kr. Samtidigt överlät han sin lgh i x europeiskt land till sina barn (lgh var ett objekt jag vill få kvarstad på). Domen är verkställd i Sverige och Norge men vet inte om det finns några tillgångar då han överlåtit lägenheten som var tillgången. Överlåtelsen skedde (jag har dock inte sett någon handling) under pågående mål, är det ok?

Hur gör jag för att lgh ska återvinnas?

Jag har nu en pågående stämning, jag har ett skuldebrev från banken på 1 miljon kr där vi står för 50% av kapital och ränta per person men som han nekar till. Kan jag i denna stämning ansöka om återvinning av lägenheten?

Vilka är era tankar?

Mvh Irina

Hej Irina

Angående överlåtelsehandlingarna av lägenheten som du inte har sett, så är de en bevisfråga som tingsrätten skall ta ställning till när dem skall avgöra själva målet. Å påstår en part något i ett mål, är de upp till den parten i målet att inkomma med sin egen bevisning för sitt påstående.

Du skriver bara till domstolen och begär nu återvinning av lägenheten eftersom de inte fanns teckning för den säkerhet som motparten tidigare har ställt ut, och det går bra att du gör detta i de pågående målet.

Våra tankar är att eftersom det verkar vara väldigt många och krångliga turer, och de rör sig om stora belopp, samt de är flera länders olika juridik inblandat också vidare. Så rekommenderar vi dig att omgående ta kontakt med en advokat eller jurist, och som kan hjälpa dig med att driva ärendet, så du inte missar några viktiga detaljer.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Har ett dödsbo och dess delägare samt arvtagare rätt att kräva förtida återbetalning samt ändrade lånevillkor av ett utgivet penninglån och ekonomiskt lån?

Hej.

Kan ett dödsbo avkräva betalning på ett privat vänskapslån där lånevillkoret var "betalas tillbaka när låntagaren kan, ingen ränta eller tidsperspektiv" underskrivet av långivarens svärson som god man?

Denne svärson vill nu som ansvarig för dödsboet skriva en ny avbetalningsplan på 2000 per månad, och får ett inskrivet senaste slut datum men fortfarande utan ränta.

Är detta ok eller bör låntagaren opponera sig?

Tacksam för svar

Mvh Marianne

Hej Marianne

När någon dör och vid ett dödsfall skall man upprätta en bouppteckning inom 3 månader och göra en bodelning så snart som de är möjligt. Detta innebär att alla tillgångar och skulder som dödsboet har skall regleras fullt ut, och därmed betalas och krävas in för att dödsboet skall kunna avslutas snarast möjligt. Innan detta är gjort kan man inte avsluta dödsboet. Där av vill nu dödsbos förrättaren omförhandla lånet för att kunna avsluta dödsboet.

Vad man kan göra är att om någon av arvtagarna till dödsboet vill ta över lånet så kan man överlåta detta, och då räknar man av motsvarande vad lånet är, och detta emot vad den arvtagarens delen skulle bli av de som denne skulle få ut av sitt arv i bodelningen efter dödsboet.

Vill ingen dödsbos delägare och arvtagare ta över lånet. Så kan man alltså inte avsluta dödsboet förrän lånet är till fullo återbetalt fullt ut.

Som låntagare har man ingått ett låneavtal och lånekontrakt, och det är på dem villkoren som det gäller och som det stå i låneavtalet och lånekontraktet, och detta även om en av part sedermera avlider och går bort.

Detta innebär nu att låntagaren inte kan bli tvingad att återbetala lånet på andra än dem uppställda villkoren som står i själva låneavtalet eller lånekontraktet och som har upprättats mellan parterna.

Så svaret på din fråga är. Att låntagaren har rätt att opponeras sig och bestrida att förutsättningarna för själva lånet samt lånevillkor skall förändras.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vem har rätt att tar hand om barnen vid en skilsmässa och hur delar man upp umgängesrätten till barnen emellan föräldrarna?

Hejsan!

Vi är ett par som ska skilja oss och det är bara massa bråk för att jag har träffat en ny och att jag jobbar i Stockholm som Byggnads arbetare och ligger borta i veckorna. Det finns inga jobb för mig i Dalarna så att bli arbetslös är ju inget alternativ. Men hon bryr sig inte om det, och hon säger att det ska vara varannan vecka med barnen, och jag säger att det inte fungerar.

Hur gör jag/vi? Kan hon få rätt om hon driver detta vidare?

Jag vill inte bli arbetslös och hon bråkar och hotar att hon ska bara dra och skita i allt även barnen. Allt är mitt fel säger hon hela tiden. Hjälp hur gör jag?

Mvh Krister

Hej Krister

Familjetvister är juridiskt en civilrättslig angelägenhet, och de innebär att ni har rätt att fritt avtala vad ni vill mellan er, och om man inte kommer överens om en uppgörelse, så kan man gå till domstol och låta dem avgöra saken mellan parterna.

Eftersom det inte framgår av dit mejl till oss. Så förutsätter vi här i vårat svar att det rör sig om gemensamma barn och att ni båda två därmed är gemensamma vårdnadshavare för barnen.

När de gäller umgängesrätten till barnen är det första och vanligaste. Att föräldrarna själva kommer överens om och upprättaren ett avtal om hos vem och hur mycket barnen vara hos dem respektive förädlarna.

Kommer inte föräldrarna själva överens. Så kan man vända sig till socialförvaltningen och familjeenheten där och få hjälp med att nå en överenskommelse och få ett avtal tillstånd om umgängesrätten till barnen.

Lyckas man inte nå en överenskommelse på familjeenheten så sista utvägen att man tar det till domstol och låter med avgöra saken om vem och hur mycket umgänge barnen skall har med dem respektive föräldrarna.

När man avgör denna typ av domstolsärende rörande umgängesrätt till barn. Så tittar man på den samlade bedömningen. Om vem eller vilken av föräldrarna som har den bäst möjligheter att ge och se till så att barnet får en bra och trygg uppväxt.

Utgångspunkten i den här typen av mål och om föräldrarna är helt jämställda och har exakt samma förutsättningar att ta hand om barnen. Är att man skall döma så att umgängesrätten delas lika mellan föräldrarna och vårdnadshavarna.

I det här skedet rekommenderar dig att du först vända dig till Socialförvaltningen och familjeenheten, och detta för att se om ni kan komma fram till överenskommelse angående umgängesrätten till barnen mellan där.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Får min granne gå in på och vara på min tomt om min hund skäller, och vad måste och kan jag göra åt att min granne gör det?

Hej

Har en granne som klagar på våra hundar och bilar och hon står vid vårat staket och tittar in i våra fönster.

Våra hundar satt i sin lina ute på tomten, och som små hundar gör så skäller när dom ser nått.

Tanten har tidigare gått ner till våran bil uppfart och skriker åt våra hundar. Vilket nu resulterar i att taxen tar fart mot henne och knäppet på linan gick av. Hon säger nu att vi inte kan ha hundarna lösa, vi ber om ursäkt, för att linan gick sönder. Vi säger att: Du ser väl att han har koppel på sig. Hon säger då att vi måste väl köpa koppel osv.

Vid detta lag (efter ett år) har jag tröttnat på att hon stirrar på oss, och in i vårat hus osv. Så jag ber henne gå ut från våran tomt, och då säger hon att hunden har varit utanför våran tomt, och att hon inte står på våran tomt. Hon stod då 3 meter in på våran tomt och jag säger att hon ska backa.

Hundarna skäller ibland och är ibland själv hemma. Jag försöker att ta med dom så mycket jag kan.

Till råga på allt så har jag sett henne på andras tomter och terrasser också. Plus jag skulle bli galen om jag ser henne inne på min tomt igen.

Denise

Hej Denise

Du har ingen direkt fråga till oss i de som du har skrivit. Men vi antar att du vill ha svar på vad som gäller för dig som hundägare, och vad din granne har rätt att gör och inte göra.

För det första är de du som hundägare som har ansvaret för att dina hundar hålls under uppsikt av dig som ägare och inte uppträder störande för omgivningen. Var gränsen går för att skällande hundar skall anses vara störande. Är svår att svara på exakt. Men står en hund och skäller hela dagen och natten lång, och den börjar så fort något råkar prasslar i buskarna. Så anser man att det är ett störande skällande ljud, och om de är så högt att man hör det högt och tydligt flera hundra meter bort osv. Men det är miljökontoret i den kommunen där du bor som mäter, samt avgör om en skällande hund skall anses vara störande eller inte.

Eftersom du normalt sett har dina hundar kopplade, så får man anse att de var en olyckshändelse att kopplet gick sönder och att hunden kom lösa på grund av detta. Du har där med inte brustit i ditt ansvar som hundägare i den aktuella händelsen.

Din granne tanten har inte rätt att vistas inne på din tomt. Gör hon detta utan din tillåtelse, och inte avlägsnar sig efter att du har uppmanat henne om lämna din tomt. Så gör tanten härmed sig skyldig till olaga intrång på annans egendom, och detta är straffbelagt om de upprepar sig flertalet gånger.

Det är lika så med att stå och försöka titta in genom någons fönster. Detta kan bli tal om ofredande om man gör detta upprepade och flertal gånger in genom fönsterna till någons bostad, och detta är också straffbelagt enligt brottsbalken.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Har en bostadsrättsförening rätt att bygga om och ändra i ett hyresavtal och hyreskontrakt som en bostadsrättsmedlem redan har?

Hej,

Vi bor i en liten bostadsrättsförening med endast 4 lägenheter.

Det finns två uppgångar till vinden genom vår lägenhet, de andra lägenheterna har inte sedan huset byggdes på 60-talet haft tillgång till vinden. Den ena uppgången till vinden, den så kallade vindstrappan står som biyta i vårat lägenhetskontrakt, men vindsytan är inte inskriven som biyta. Vindsytan utnyttjas som förråd till vår lägenhet. De andra tre lägenheterna har förråd i källaren.

Nu vill styrelsen göra en ny uppgång till vinden från våra grannars lägenhet så att de också får sitt förråd på vinden. Detta för att öka förrådsytan i källaren för de två resterande lägenheterna. Detta ska bekostas av föreningen.

Min fråga är kan detta göras utan att kompensera oss för förlorad förrådsyta? Är det rimligt att föreningen ska betala för en ombyggnad som gynnar 3 av lägenheterna men missgynnar 1?

Eva

Hej Eva

Vi svarar här på din fråga utan att fått ta del av bostadsrättsföreningen stadgar som kan innehålla paragrafer och stadgar som gör att svaret hade blivit ett annat.

Normalt sätt är det demokratiska regler som som gäller i en bostadsrättsföreningen, och det som medlemmarna i majoritet bestämmer blir det som gäller, och detta om att inte stadgar förordnar något annat. Därmed får alltså minoriteten finna sig i att vara med och betala för det som majoriteten bestämmer angående ombyggnader och renoveringar och detta även om de missgynnar dessa medlemmar.

Men eftersom förrådsytan nu på viden är inskriven i ert hyreskontrakt som biyta. Så ingår den i den delen som ni hyr och betalar för enligt det hyreskontrakt som ni innehar med bostadsrättsföreningen.

Härmed måste föreningen nu begära ändring av ert hyresavtal, och detta innebär att föreningen måste säga upp hyresavtalet och begära omförhandling av villkoren i hyreskontraktet mer er.

Vid ett sådant här tillfälle kan ni vägra och begära att ert hyresavtal skall vara fortbestå oförändrat, eller så kan ni begära ekonomisk ersättning och kompensation av bostadsrättsföreningen för den värde minskning er lägenheten åsamkas av ombyggnaden osv.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vem kan och hur många personer måste bevittna ett testamente för att de skall vara giltigt?

Hej räcker det enligt norsk lag att vi låtit två personer bevittna min makes testamente eftersom han är norsk medborgare? Mv Daniel

Hej Daniel

Vi kan inte besvara din fråga vad som gäller enligt norsk lag.

Men enligt svensk lag kräver man att ett testamente skall vara bevittnat av två helt oberoende personer, och som inte är släckt med testamentatorn eller tillhör dennes anhöriga, samt får inte avse någon av dem som får tilldelat sig något genom testamentet som har upprättats.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur går en bodelning till vid en skilsmässa efter ett giftermål?

Hei.

Jeg er norsk, håper det går bra.

Min fru og jeg separert i juni i år.

Min fru har ekteskapförord og med det får jeg ikke ut noe på grunden.

Hun sa til meg at om vi tar bodelning med advokat, blir det bare veldig dyrt for oss. Og hun sa at man må ha  alle kvitton ellers går det ikke å dele.

Hun har tatt alt utenom noe smått som hun har bestemt.

Vi har bodd sammen i 12 år og gift i 10 år.

Jeg og min pappa hjalp til å bygge huset med svigerfar, og han ville etter ca 5 år forsikre seg at huset forble datters hus for evig. Helt ok, når han sa at om vi skilles får jeg det jeg har lagt på huset.

Jeg trudde på dem, og skreiv under bodelningen uten advokat.

Vi har delt på gjelden. Så jeg går ut fra bostaden med over 200,000,- i gjeld.
Hun har holdt tilbake sparepenger som bare hun har spart i alle år vi var gift, 500 pr mnd. dem får ikke deles sa hun. Bare utgifter skal deles.

Er det rett?

Jeg angrer så ekstremt mye på at jeg var så blåøyd mot denne damen, jeg trudde på henne på riktig.

Jeg har hørt at man inte behøver kvitton, for det kommer en som bestemmer, om man tar bodelningen med advokat.

Kan man nå over en mnd i efterhand forlange en bodelning som er riktig og rettferdig?

Jeg har bevis på det henne sa om kvitton.

Finnes det rettferdig bodelning i mitt fall eller ej? Går det å anmelde til polis?

Hilsen Cato.


Hej Cato

Det är helt ok at du är norsk, så länge som din fråga och ditt ärende rör svensk rätt och lagstiftning.

Å vi kan bara svarar skenerellt på dina frågor här eftersom vi inte hartillgång till och inte har läst igenom de bodelningsavtalet som du skriver att ni har upprättat emellan er.

Först och främst är en bodelningen är en civilrättslig affärsuppgörelse och ett avtal som upprättas emellan två makar som skilje sig. Detta innebär att det är inte är en straffrättslig och polisiär sak, och som man kan anmäla till polisen.

Å enkelt förklarat går en bodelning ut på följande:

Man upprättar ett avtal när man gifter sig om vem av makarna som äger vad, och hur detta skall delas vid en skilsmässa.

Sedan när man skiljer sig går bodelningen till så att man delar upp egendomen i tre högar enligt avtalet.

Make 1 egendom i en hög, make 2 egendom i en hög, och en hög med dem gemensam egendom som finns, och som man sedan delar på mitten mellan makarna.

Så i ditt fall utifrån de du skriver är det bara själva huset som är din ex-frus enskilda egendom, och av detta så har du alltså inte rätt att få något.

Resterande av alla saker och tillgångar samt skulde som ni hade, blir alltså era gemensamma tillgångar och skulder, och skall därför delas lika emellan er när ni skiljer er enligt lagen, och om ni inte friviligt väljer att dela detta på något annat sätt.

Så svaret på din fråga som vad som skall delas är att både tillgångar och skulder skall delas upp emellan er, inte bara skulderna som din fru har sagt.

Å på din fråga om kvitto, så all egendom som de inte finns kvitto på och som inte går att bevisa att det är den ena makens ensilda egendom. Anses vara och skall till höra högen av gemensamma egendom och som skall delas lika emellan er.

På din fråga om du kan gå till polisen med detta så är svaret nej, och detta eftersom det är civilrättslig affärsuppgörelse emellan två parter.

Utifrån som du beskriver det så anser vi inte att bodelningen är rättvist fördelar emellan er enligt lagen.

Å därför rekommender vi dig att kontakta en advokat eller jurist som är expert på familjrätt, och be dem gå igenom och titta på ditt ärende, och sedan lämna en rekommendation till dig om vad dem kan hjälpa dig med angående denna bodelningen. 

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.