Hur långa handläggningstider är rimligt för en domstol att ha, och vad kan man göra för att snabba på för att få tillstånd ett domstolsbeslut i ett ärende?

Hej

Hittade Er länk på Google och hoppas att Ni kan hjälpa mig.

Sedan 4 januari 2016, så driver jag ett ersättningsärende mot Unionens A-kassa som har gått till Förvaltningsrätten i Göteborg. ( April 2016 )

Saken är den att jag driver detta ärende, då jag anser att ersättningen baseras på felaktiga grunder efter den information som jag fick innan jag valde att lägga mitt företag i likvidation 1/1-2016.

Det jag vet idag är att eget företag på Unionen inte kan/vill hjälpa mig, då de inte tar i fall som ligger under A-kassan. Förvaltningsrätten berättade tidigt för mig att min ärende inte kommer tas upp innan det är minst 6 månader gammalt. Mitt mål är nu inne på 13 månader mot Unionen A-kassan och 10 månader mot Förvaltningsrätten.

Den senaste informationen jag har, är att en handläggare på Förvaltningsrätten rekommenderade mig att skicka in ett begäran om förtursbehandling av mitt mål. Detta avslogs omgående. Nu är risken att mitt fall inte kommer tas upp inom ytterligare 18månader, då regeringen har sagt att flykting ärenden har prioritet och det är tusentals mål.

Jag har fram till nu klarat mig med ett större lån, dessa pengar är nu slut.

Så frågan är naturlig: - Vad kan Ni hjälpa mig med och vad kommer det kosta?

Bästa Hälsningar

Bosse Eklund

Hej Bosse

Det inte mycket vi kan hjälpa och göra för dig. Eftersom du har redan helt exemplariskt följt och gjort exakt allt som man skall göra, och vi hade inte kunnat göra mer än så för dig.

Det är bara sorgligt att konstatera och se att rättsväsendet i Sverige är totalt överbelastat, och inte har fått resurser till att handlägga och avgöra alla ärenden inom en rimlig tid.

Det ända du kan göra är att överklaga den långa handläggningstiden till Europa domstolen, och detta eftersom att så långa handläggningstider inte kan anses vara skäliga enligt Europa konventionen.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur får man en gåva och ett gåvobrev med nyttjanderätt om att man få nyttja en fastighet ogiltigförklarat också man kan sälja av fastigheten?

Hejsan.

Jag och min familj har lite problem angående en person som nämns endast vid namn och födelseår i ett gåvobrev.

Ska försöka hålla mig kort..

Min mormor (en svensk författarinna) gick bort i April 2015. Hon gav min mor (hennes dotter) hennes hus i ett gåvobrev för 14 år sedan. I detta gåvobrev så nämns en punkt att det finns en person (som sol och vårade mormor) som i och med gåvobrevet ska kunna bo i mormors uthus så att säga till ett självkostnadspris när han är i Sverige. Det nämns inte vilken person vid det här namnet som det gäller. Utan endast ett namn och att han bor i Canada. Inget personnummer eller något sånt. Det står även i gåvobrevet att denna gåva INTE har något med förskott på arv eller så att göra. Utan det är en gåvorätt och slätt.

Min mor vill nu sälja mormors gamla gård (hennes egen gård sen 14 år tillbaka) eftersom dom inte har råd att underhålla den mm. Det finns många anledningar till att mina föräldrar inte vill ha den kvar helt enkelt. Då säger en mäklarjurist i Kalmar att det inte går att sälja gården eftersom att nästa köpare måste godkänna att denna punkt i gåvobrevet följs med till nästa köpare. Med andra ord att nästa köpare måste hushålla denna herre ( som vi fortfarande inte vet till 100% vem det är det gäller eftersom vi endast har ett namn)

Jag har gåvobrevet här, en kopia du kan få kika på för att kunna ge mig någon form av rådgivning vart vi ska vända oss.

Det är inte aktuellt i nuläget att köpa ut den här personen och vi vill hitta något sätt som gör att vi kan sälja gården helt enkelt. Att den här personen försvinner ur vårt liv.

Det låter i mina ögon helt absurt att min mor inte ska kunna sälja sin egen gård på grund av detta. I teorin så kan jag t.ex. då låta alla mina vänner och bekanta skriva in i gåvobrev till mig att när dom går bort så har jag tillgång till deras (gamla) hus. Så kan inte den som ärvt det sälja till någon om inte denna nästa godkänner att jag bor där.

Hur gör vi och vem kan man vända sig till bäst inom juridik för att få den punkten ogiltig. Eller hitta något form av vis som gör att vi kan sälja utan förbehåll. Nämner igen att denna punkt i gåvobrevet nämner INTE något personnummer eller adress mm. Utan endast ett namn och vilket land namnet bor i.

Jätte tacksam för rådgivning vart jag/vi borde/kan vända mig/oss.

Hälsningar

Jimmy

Hej Jimmy

Ja, det är som mäklarjuristen i Kalmar säger. Ni kan inte sälja fastigheten utan att ha upplyst om gåvobrevet, och att den nya köparen godkänner det.

Men vad ni kan göra är att vända er till den domsaga där fastigheten är belägen, och genom en stämning begära att domstolen ogiltigförklarar nyttjande rätten enligt gåvobrevet.

Vad som då sker är att när ni begär detta hos domstolen genom er stämning av motparten. Så måste domstolen kontakta motparten och söka honom på diverse olika vis, och om motparten inte infinner sig i till huvudförhandlingen i domstolen, så blir det tredskodom. Detta innebär att den part som inte infinner sig till domstolen förlorar målet.

I det här fallet så blir det er alltså er ståndpunkt som vinner, och ni får igenom er begäran om att motparten inte har längre rätt att nyttja fastigheten eftersom ni anser att gåvobrevet inte är giltigt. 

Vill ni anlita en jurist som oss här eller en advokatbyrå. Så skall ni söka efter en som är specialiserad på familjerätt och fastighetsjuridiska frågor.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad och när är en domstolstvist att anses som småmål, och vad innebär detta, och att man ingår en förlikning i en tvist och ärende?

Hej!

Jag behöver råd och information i följande situation och tar tacksamt emot gratis information och rådgivning.

Se våra svar i kursivstil här efter respektive av dina frågor här nedan.

Jag har efter samråd med Konsumentverket bestridit en hantverksfaktura. Beloppet som bestridits är ca 21 000 kr, dvs. under ett halvt prisbasbelopp, ett så kallat småmål.

Nu har hantverkaren anlitat ett ombud som uppmanar mig att betala fakturan inom ca 10 dagar, i annat fall uppges att jag får fortsätta bestrida fakturan och uppge orsaken till det. Nu blir jag i alla fall lite orolig vid tanken på om jag förlorar målet.

Vad händer om jag förlorar målet, hur mycket kan det antas att jag behöver betala? Av vad jag förstår då det gäller småmål så behöver man inte betala motpartens rättegångskostnader. Men visst får man betala för en av motpartens rådgivningstimmar samt motpartens ansökningsavgift till tingsrätten? Tillkommer något mer och hur mycket?

Det är helt riktigt som du skriver. Att i småmål om man förlorar så är maximala rättegångskostnad 1 timme och som man får betala. Den aktuella timtaxan ligger mellan 1500-1600 kr om man förlorar idag.

Kan motparten yrka på att allmänna regler ska gälla, dvs. att ärendet ej ska behandlas som ett småmål (i så fall kan det bli dyrare för mig om jag förlorar eftersom jag i så fall får betala motpartens hela rättegångskostnader med avdrag för rättshjälpstaxan)?

Motparten kan yrka på att det inte skall anses som småmål. Men eftersom inte grundbeloppet som ni tvistar om över stiger gränsen på ett halvt basbelopp är för ett småmål. Så lär knappast tingsrätten gå med och bevilja detta yrkandet.

Vad gäller vid en förlikning? Vem ska då betala ombudskostnader mm?, står var och en för sina kostnader?

En förlikning innebär att parterna gör en frivillig överenskommelse. Normalt blir det ett belopp mellan det som parterna i förhandlingen är villiga betala, och var en av parterna får står för sina egna rättegångskostnader som är eventuella ombudens arvoden.

Avgörande för min del är om jag ska fortsätta att bestrida eller ej är de rättegångskostnader som eventuellt kan tillkomma för min del om jag ej vinner bifall vid domstolen. Sedan förmodar jag att dröjsmålsräntan som tickar på på den obetalda delen av fakturan ökar min skuld vilket innebär att jag kan hamna över småmåls gränsen med tiden. Därför avser jag i vilket fall som helst att betala in någon tusenlapp till för att inte hamna över beloppsgränsen för ett småmål.

Det är kapital beloppet utan räntor och rättegångskostnader som av gör om det skall anses som småmål eller inte. Därmed finns det ingen anledning till och för dig att du skall betala in något och detta innan att ni har nått en förlikning eller att tvisten är avgjord av domstolen.

Med vänlig hälsning
Faktura bestridande  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan man begära ett tilläggsyrkande avseende ansökan om konkurs i ett pågående tingsrätts mål vid en domstol?

Hej

Jag har stämt min förre detta man i tingsrätten, målet är pågående, jag har en förfallen fordran och han är i obestånd, och säger att han inte har några pengar varken nu eller senare.

Jag undrar om jag kan sätta honom i personlig konkurs genom att tilläggs yrka det i det pågående målet, eller måste jag skicka in en separat ansökan, eller kan man göra på båda sätten?

Mvh Marie

Hej Marie

De beror lite på vad för något som du har stämt din förre detta man på i de pågående målet.

Men du kan ju alltid skicka in ett tilläggsyrkande om att begära honom i konkurs. Sen är de upp till tingsrätten att ta ställning och bestämma om dem vill godkänna ditt tilläggsyrkande eller inte.

Får du avslag av tingsrätten på ditt tilläggsyrkande om konkurs i det pågående målet, så är det bara att du istället lämna in en separat konkurs ansökan mot din förre detta man.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Ny lag 1 juli 2014: Kraftigt höjda avgifter vid domstolarna

Avgiften för att vända sig till domstol med allmänna ärenden, som t.ex. skilsmässa, höjs från 450 kronor till 900 kronor. Kostnaden för mål som gäller mer än ett halvt basbelopp eller något annat än pengar höjs till 2 800 kronor. Från den 1 juli 2014 kommer tingsrätten ta ut en tilläggsavgift för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos Kronofogden och som har överlämnats till domstolen för vidare handläggning. Tilläggsavgiften, som är 600 kr eller 2 500 kr beroende på hur målet kommer att handläggas vid domstolen, ska betalas till tingsrätten.
Förordning (2014:256) om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.