Varför kan jag inte få installations- och byggnadstillstånd för en sluten tank, trekammarbrunn eller ett minireningsverk på min fastighet som är min permanenta bostad?

Hej

Jag heter Mats och bor i Östhammars kommun. När jag flyttade hit som fastboende (för mer än 20 år sedan) ansåg jag att jag behövde ha en vattentoalett.

Kommunen meddelade mig muntligen att jag inte skulle få tillstånd vare sig till sluten tank, trekammarbrunn eller minireningsverk. Då lät jag i alla fall lägga ner en sluten tank. Till en början så tömdes den av privatentreprenör, men under de senaste åren har den tömts genom kommunen.

I somras gjorde kommunen en inspektion av enskilda avlopp och jag sa som det var. Nu har jag brev om att jag inte får använda toaletten efter den 1 november. Till saken hör att jag är handikappad och att toaletten är handikappanpassad (genom kommunens försorg).

Vad råder ni mig till? Ni får gärna debitera mig om ni har någon snabb lösning på problemet.

Mats

Hej Mats

I brevet från kommunen med beslutet om att du inte får använda din toalett måste kommunen hänvisa till vilken paragraf dem åberopar, samt ge en motivering till varför du inte kan få den godkänd, och ett myndighetsbeslut likt detta skall innehålla en besvärshänvisning som förklarar hur du kan överklaga detta beslutet.

När du har fått ett sådant ovanstående beslut av kommunen. Kan du höra av dig igen till oss här också kan vi se judiskt på vad som man kan göra, och om beslutet följer den gällande lagstiftningen angående enskilda avlopp för privat bostäder.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur måste en motion till en föreningsstämma se ut, och hur långt och vilket ansvar samt befogenheter kan en styrelse få och ha enligt ett majoritets beslut på en årsstämma i en bostadsrättsförening?

Hejsan

Jag fick i dagarna kallelse till brf. stämma.

I denna bifogades en motion som jag undrar verkligen kan vara giltig. Det handlar om balkong- och terrassbygge. “Motionärerna” (ordföranden med hustru) önskar ha balkong eller terrass. De har ställt upp TRE olika alternativ i SAMMA motion antingen:

En balkong till sig själva,

En terrass på taket till sig själva

En gemensam terrass för alla medlemmar.

Alla tre innebär ganska stora byggen och förändringar, en är till nackdel för en boende (den gemensamma terrassen kan bli stökig om fester o dylikt hålls där, så nära deras egna terrass) och takterrassen måste kräva ganska stor åverkan på taket.

Hur dessa byggnationer ska ske är inte alls redovisade och jag tror att det måste vara i ett tidigt stadium.

Balkong och terrass som är ämnade till motionären uppger de ska utreda och ordna bygglov själva för. Kostnaden står inget om. Den “allmänna terrassen” som ska vara ämnad för alla boende misstänker jag att de vill att alla ska vara med och betala för, men inget redovisat. De vill att stämman ska besluta att styrelsen ska få avgöra de olika alternativen?

Jag tycker motionen känns dåligt underbyggd och med dålig information.

Men, min största undran än ändå om man kan utforma en motion med tre så olika alternativ, två alternativ för privata byggnationer och ett för gemensam terrass. Stämman röstar väl på själva motionen, och jag har svårt att se att man kan skilja på de olika alternativen i beslutet. Ser det som att motionen skulle ha delats upp i tre motionen eftersom jag upplever att det är tre olika ärenden.

Och kan man verkligen ge styrelsen mandat att besluta själva i så viktig fråga. Vad säger ni som jurister om detta?

Jag skulle väldigt gärna få besked vad som gäller innan stämman som är den 19 maj.

Tacksam för svar

Gunilla

Hej Gunilla

Det finns inget juridiskt som säger hur en motions skall vara utformad som skickas in, eller vilka och hur långt några befogenheter som en årsstämman väljer samt majoriteten röstar för att en skall få och ha styrelse i olika frågor.

Men stämman kan välja att rösta ned hela motionens alla 3 förslag. Samt stämman kan begära att den återremitteras till styrelsen, och detta för att styrelsen skall utreda frågan bättre och grundligare, och därefter återkomma med mer specifika uppgifter som typ dem du efterfrågar här ovan till nästa stämma, och detta om majoriteten av medlemmarna i bostadsrättsföreningen så önskar.

Samt att om majoriteten på stämman inte vill ge styrelsen så stor makt. Kan stämman välja att beslutat om hur långt den vill ge styrelsen frihet att agera.

Samt att du som medlem i bostadsrättsföreningen kan ju själv lämna in en egen motion till bostadsrättsföreningen årsstämma.

- Om hur du tycker denna frågan bör utredas grundligare, och även då innehållandes olika förslag på hur lågt du tycker styrelsens befogenheter skall sträcka sig ifråga.

På stämman måste din egen motion tas upp och man måste röstas om den på bostadsrättsföreningen årsstämma. Å om då majoriteten röstar för något eller några av dina förslag så måste styrelsen följa dess förslag eftersom majoriteten har bestämt det i bostadsrättsföreningen.

Så vårt råd till dig är skriva och skicka in en egen motion ifråga, och som alla medlemmar som är närvarande på årsstämman måste ta ställning till och rösta om.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad och när är en domstolstvist att anses som småmål, och vad innebär detta, och att man ingår en förlikning i en tvist och ärende?

Hej!

Jag behöver råd och information i följande situation och tar tacksamt emot gratis information och rådgivning.

Se våra svar i kursivstil här efter respektive av dina frågor här nedan.

Jag har efter samråd med Konsumentverket bestridit en hantverksfaktura. Beloppet som bestridits är ca 21 000 kr, dvs. under ett halvt prisbasbelopp, ett så kallat småmål.

Nu har hantverkaren anlitat ett ombud som uppmanar mig att betala fakturan inom ca 10 dagar, i annat fall uppges att jag får fortsätta bestrida fakturan och uppge orsaken till det. Nu blir jag i alla fall lite orolig vid tanken på om jag förlorar målet.

Vad händer om jag förlorar målet, hur mycket kan det antas att jag behöver betala? Av vad jag förstår då det gäller småmål så behöver man inte betala motpartens rättegångskostnader. Men visst får man betala för en av motpartens rådgivningstimmar samt motpartens ansökningsavgift till tingsrätten? Tillkommer något mer och hur mycket?

Det är helt riktigt som du skriver. Att i småmål om man förlorar så är maximala rättegångskostnad 1 timme och som man får betala. Den aktuella timtaxan ligger mellan 1500-1600 kr om man förlorar idag.

Kan motparten yrka på att allmänna regler ska gälla, dvs. att ärendet ej ska behandlas som ett småmål (i så fall kan det bli dyrare för mig om jag förlorar eftersom jag i så fall får betala motpartens hela rättegångskostnader med avdrag för rättshjälpstaxan)?

Motparten kan yrka på att det inte skall anses som småmål. Men eftersom inte grundbeloppet som ni tvistar om över stiger gränsen på ett halvt basbelopp är för ett småmål. Så lär knappast tingsrätten gå med och bevilja detta yrkandet.

Vad gäller vid en förlikning? Vem ska då betala ombudskostnader mm?, står var och en för sina kostnader?

En förlikning innebär att parterna gör en frivillig överenskommelse. Normalt blir det ett belopp mellan det som parterna i förhandlingen är villiga betala, och var en av parterna får står för sina egna rättegångskostnader som är eventuella ombudens arvoden.

Avgörande för min del är om jag ska fortsätta att bestrida eller ej är de rättegångskostnader som eventuellt kan tillkomma för min del om jag ej vinner bifall vid domstolen. Sedan förmodar jag att dröjsmålsräntan som tickar på på den obetalda delen av fakturan ökar min skuld vilket innebär att jag kan hamna över småmåls gränsen med tiden. Därför avser jag i vilket fall som helst att betala in någon tusenlapp till för att inte hamna över beloppsgränsen för ett småmål.

Det är kapital beloppet utan räntor och rättegångskostnader som av gör om det skall anses som småmål eller inte. Därmed finns det ingen anledning till och för dig att du skall betala in något och detta innan att ni har nått en förlikning eller att tvisten är avgjord av domstolen.

Med vänlig hälsning
Faktura bestridande  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur går en delgivning till om man vägrar och inte skriver på en delgivningen?

Hej!

Se våra juridiska svar i kursivstil efter respektive juridiska fråga som du har ställt här nedan.

Hur bär man sig åt om en person inte betalar sin hyra, och när man har skickat det till kronofogden för delgivning, och personen nu vägrar att skriva på delgivningen?

För att man vägrar att inte skriva på delgivningen. Innebär inte att en personen inte är och kan vara delgiven.

Vad blir nästa steg?

Först skickar kronofogden ut en delgivning per post till personen som skall delges handlingarna.

Om personen vägrar och inte skriver på delgivningen samt skickar in denna till kronofogden. Så är den normala gången att ärendet går vidare till personlig delgivning.

Detta innebär att att en specialenhet inom kronofogden eller polisen få i uppdrag att lämna över och delge handlingarna till personen ifråga.

Lyckas inte kronofogden eller polisen med att delge personen handlingarna, så kan den som söker någon få i uppdrag att delge personen handlingarna.

Skulle även detta delgivnings försöken misslyckas. Så kan man delge en person genom så kallad spikning. Detta innebär att man sätter upp handlingarna på bostadsdörren till den personens som skall delges, eller att man annonser ut i rikspress om att personen är delgiven, och genom att man sätter upp handlingarna offentligt på myndighetens anslagstavla om att personen är delgiven.

När man har gjort detta sista steget så anses personen nu vara delgiven, och därmed kan ärendet ha sin fortsatta juridiska gång.

Skickat från min Windows Phone

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.