Varför kan jag inte få installations- och byggnadstillstånd för en sluten tank, trekammarbrunn eller ett minireningsverk på min fastighet som är min permanenta bostad?

Hej

Jag heter Mats och bor i Östhammars kommun. När jag flyttade hit som fastboende (för mer än 20 år sedan) ansåg jag att jag behövde ha en vattentoalett.

Kommunen meddelade mig muntligen att jag inte skulle få tillstånd vare sig till sluten tank, trekammarbrunn eller minireningsverk. Då lät jag i alla fall lägga ner en sluten tank. Till en början så tömdes den av privatentreprenör, men under de senaste åren har den tömts genom kommunen.

I somras gjorde kommunen en inspektion av enskilda avlopp och jag sa som det var. Nu har jag brev om att jag inte får använda toaletten efter den 1 november. Till saken hör att jag är handikappad och att toaletten är handikappanpassad (genom kommunens försorg).

Vad råder ni mig till? Ni får gärna debitera mig om ni har någon snabb lösning på problemet.

Mats

Hej Mats

I brevet från kommunen med beslutet om att du inte får använda din toalett måste kommunen hänvisa till vilken paragraf dem åberopar, samt ge en motivering till varför du inte kan få den godkänd, och ett myndighetsbeslut likt detta skall innehålla en besvärshänvisning som förklarar hur du kan överklaga detta beslutet.

När du har fått ett sådant ovanstående beslut av kommunen. Kan du höra av dig igen till oss här också kan vi se judiskt på vad som man kan göra, och om beslutet följer den gällande lagstiftningen angående enskilda avlopp för privat bostäder.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad är offentlighetsprincipen och vad är en allmän handling i statlig- och kommunal verksamhet och bolag?

Vad innebär offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär en rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter, motsvarande rätt gäller även hos kommunala bolag där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande.

Vad är en allmän handling?
En allmän handling är en handling som är inkommen, upprättad och förvarad hos en myndighet. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att ta del av, om inte sekretess förekommer.

Utgångspunkten är att handlingar som rör myndigheters verksamhet är offentliga, men enskilda uppgifter i dessa handlingar kan vara sekretessbelagda (hemliga). Rätten att ta del av allmänna handlingar är oberoende av med vilket medium dessa har skapats. Det utslagsgivande är innehållet, inte på vilket vis informationen upprättats, distribuerats eller lagrats.

Inkommen - Med inkommen avses att handlingen rent faktiskt anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (Tryckfrihetsförordningen 2:6). Privata brev eller annat meddelande ställt personligen till en tjänsteman ska anses som allmän handling om innehållet gäller ett ärende eller en fråga som ankommer på myndigheten.

Upprättad - en handling blir upprättad när den expedierats eller när den i övrigt är färdigställd, men även när det ärende den hör till har slutbehandlats (Tryckfrihetsförordningen 2:7). Diarier och journaler anses upprättade när de har färdigställts för anteckning. Protokoll är upprättade när de har justerats.

Förvarad - med förvarad avses att handlingen inte behöver finnas i myndighetens lokaler, det faktum att en tjänsteman har tagit med sig en handling hem gör inte att den förlorar sin karaktär av allmän handling. En upptagning (t.ex. data) anses förvarad hos myndighet om den är tillgänglig för myndigheten i läsbar form.

Vad räknas inte som allmän handling?
Arbetsmaterial såsom minnesanteckningar (PM, annan uppteckning eller upptagning) som endast tillkommit för ärendets föredragning eller beredning räknas inte som allmänna handlingar. Inte heller utkast, koncept eller interna meddelanden inom en myndighet är allmänna. Detsamma gäller ojusterade protokoll eller tjänsteskrivelser som inte behandlats i nämnden. För mer information se Tryckfrihetsförordningen 2:11.

Hur får allmänheten tillgång till allmänna handlingar?
Den som vill ta del av en allmän handling ska vända sig till den myndighet som förvarar handlingen. Han eller hon har rätt att läsa handlingen på stället (om den inte är hemlig). Kan handlingen inte läsas eller uppfattas på något annat sätt utan att man använder något tekniskt hjälpmedel, ska myndigheten ställa ett sådant till förfogande. En handling ska lämnas ut genast eller så snart som det är möjligt. Det finns ingen fixerad tidsgräns, men myndigheten kan inte vägra på grund av tidsbrist. Myndigheten måste dock få den tid den behöver för att sekretessgranska handlingar som begärs utlämnade.

Krävs identifiering för att få tillgång till allmänna handlingar?
En myndighet har inte rätt att undersöka vem det är som eftersöker och begär ett material eller vad materialet ska användas till. Om myndigheten finner att vissa uppgifter är sekretessbelagda har myndigheten rätt att ställa frågor för att kunna göra en sekretessgranskning. Sekretessbelagda uppgifter kan i vissa fall lämnas ut med förbehåll.

Rätt att får kopior på alla allmänna handlingarna?
Alla handlingar som man har rätt att se har man också rätt att få kopia av.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad är myndighetsutövning och hur får man del av uppgifterna samt hur skall ett beslut motiveras?

Vad är myndighetsutövning?

Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Det behöver dock inte vara åtgärder som medför förpliktelser för enskilda, utan myndighetsutövning kan även vara ett gynnande beslut. Karakteristiskt för myndighetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten.

Vad gäller för parts rätt att få del av uppgifter?

När ett ärende avser myndighetsutövning mot enskild ska den berörde underrättas om någon uppgift har tillförts ärendet genom någon annan än han själv och han ska ges tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten har därför skyldighet att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Krävs det att beslut motiveras?

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild ska den redovisa skälen till beslutet. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis: om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, om beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande, om det är nödvändigt för att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas, om ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering, om beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kapitlet regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande.

Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjlighet upplysa om dem i efterhand.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Hur och vilka tidsgränser gäller för att överklaga ett förvaltningsbeslut och myndighetsbeslut?

Vem har rätten att överklaga ett förvaltningsbeslut?
Förvaltningsbeslut kan endast överklagas av den som beslutet angår (det vill säga är part i ärendet), om det har gått honom emot och det kan överklagas, vilket anges i berört beslut. Vid förvaltningsbesvär kan domstolen pröva både beslutets laglighet och faktiska innehåll.

Laglighetsprövning får göras av kommunmedlem det vill säga den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt där (Kommunallagen 1:4, 10:1). Vid laglighetsprövning kan domstolen endast pröva lagligheten.

Vilka tidsgränser gäller för överklagande?
Förvaltningsbesvär ska vara skriftligt och ges in till den myndighet som fattat det överklagade beslutet inom tre veckor från den dag då enskild klagande fått ta del av beslutet. I skrivelsen ska klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs.

Begäran om laglighetsprövning enligt kommunallagen måste vara skriftligt. Den ska ges in till den förvaltningsrätt inom vars område kommunen är belägen senast inom tre veckor räknat från den dag då bevis angående justering av det aktuella protokollet anslagits på kommunens anslagstavla. I skrivelsen ska den klagande ange det beslut som överklagas samt de omständigheter som överklagandet grundas på. Efter överklagandetidens utgång får den enskilde inte anföra nya omständigheter till grund för sitt överklagande.

Kan man ompröva ett beslut som inte kan överklagas?
Även om ett beslut inte går att överklaga kan den som berörs av beslutet alltid begära att den beslutande instansen omprövar sitt beslut. En begäran om omprövning kan göras såväl skriftligt som muntligt och ska tas upp till prövning i den beslutande instansen oberoende av hur lång tid som har förlöpt från det att beslutet gavs.

Har myndighet möjlighet att själv rätta beslut som blivit felaktigt?
Det finns möjlighet för en myndighet att rätta beslut som till följd av myndighetens eller någon annans, till exempel parts, skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet. Felet får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (Förvaltningslagen 26 §).

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.

Vad är och innebär lagen om offentlig upphandling?

Vad innebär och säger lagen om offentlig upphandling?

Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”) innebär att all offentlig upphandling som sker ska följa denna lagstiftning.

Därmed ska all upphandling hos kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa av deras bolag med flera (upphandlade myndigheter / upphandlande enheter) följa lagen vid anskaffning, köp, hyra, leasing m.m. av varor, tjänster, inklusive driftentreprenader samt byggentreprenader. Bestämmelserna är olika över respektive under vissa tröskelvärden och beroende på vilken typ av upphandling det gäller.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Så tar vi tacksamt emot ett bidrag av dig till våra omkostnader och utgifter som vi har för servicen och hjälpen här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, också besvarar vi dina juridiska frågor gratis åt dig.